Det är en väg som motorcyklister brukar njuta av på sommaren och som vem som helst kan njuta av året runt. En möjlighet som borde marknadsföras bättre.
På sträckan är det glest mellan de bebodda husen och ännu glesare mellan de passagerare som väntar på bussen.
Det är busslinje nummer 31. Den utgår från Gamleby och det är alltid Göran Karlsson som kör.
Han har börjat dagen med att skjutsa skolbarn från Odensvi till Gamleby. Sedan startar han, en gång i veckan, linje 31 som går från Gamleby till Odensvi. Därifrån tillbaka till Odensviholm där linjen svänger av och går genom den vackra dalgången förbi Kila gård till Smitterstad.
I Smitterstad finns två hållplatser. Norra och södra.
Själv bor jag på gångvägs avstånd från Smitterstad södra och i onsdags gick jag en kylig promenad till bussen. Tjugo över nio dök den upp i Smitterstads by där det för inte så länge sedan fanns två, kanske tre affärer och ganska många invånare. Då gick det en buss varje dag. På 50-talet bodde så många längs busslinjen att det gick en biotur till Västervik varje söndag kväll. Nu kan man åka på dagen en gång i veckan.
Bussen ser ut att täcka hela vägbanan och det gäller för chauffören att hålla tungan rätt i mun. Den tolv ton tunga bussen måste kunna stanna för att på något sätt få till ett möte om det behövs.
- Jag har kört buss de senaste 35 åren, säger Göran Karlsson och den här linjen har jag kört i en stor del av den tiden. Förr bodde många på landsbygden och det fanns hemmafruar i nästan varje hus. Hemmafruar som oftast inte hade körkort och väldigt sällan tillgång till personbil. Många av dem åkte med bussen till Västervik. Men med åren har resenärerna blivit allt färre.
- Ändå brukar det alltid vara någon som åker med nu också. Ibland har det hänt att bussen varit riktigt välfylld, då är det grupper som åkt med från Västervik till Smitterstad där kanotleden startar. Smidigt att slippa ta bilar ut.
Från Smitterstad kör bussen mot Hallingeberg där den svänger mot Gamleby en kort sträcka innan den tar av på vägen mot Hummelstad. Strax efter Hallingeberg står första passageraren och väntar. Det finns ingen hållplats men på den här linjen plockar Göran Karlsson tacksamt upp alla som vill åka med.
Det är Kenneth Ljungdahl som kliver på.
- Jag är nybliven pensionär och har inget körkort, så jag åker med bussen någon onsdag ibland, säger Kenneth Ljungdahl. I dag ska jag åka in till Västervik och klippa mig. Ibland åker jag in till Västervik och handlar.
Bussen kör vidare och svänger mot Älmarsrum och inte långt efter vägkorsningen står Berit Sandgren och vinkar.
- Det är bara andra gången jag åker med bussen, det känns bättre än att köra själv i det här väglaget, säger Berit Sandgren. Två gånger har jag fått ringa återbud till tandläkaren på grund av vädret. Men i dag ska besöket bli av.
Göran Karlsson far vidare förbi Skaftekulla och ytterligare ett par passagerare kliver på. Det är nästan lite trångt i bussen med alla sex passagerarna som hänger med förbi Kårby och in genom Almvik innan bussen tar E22 till Västervik. Från Gamleby har resan tagit en timme och tjugo minuter till Västervik.
Själv hinner jag med ett sjukbesök. En, för att vara mig, rejäl shoppingrunda i tre butiker och en trevlig lunch med min dotter.
På hemvägen, efter två och en halv timme i Västervik, är vi ännu fler i bussen. Nyklippte Kenneth Ljungdahl och ytterligare sex resenärer. En av dem har gått på av misstag.
Eftersom det står Gamleby på bussen klev en skolflicka på för att snabbt åka till Gamleby. Hon fick en rejäl sightseeing på den vackra landsbygden innan hon kom till Gamleby...