Karl Bolin är en av författarna till Naturvårdsverkets rapport "Vindkraftens påverkan på människors intressen" och har forskat om vindkraftsbuller i över tio år. Han menar att det som orsakar oro hos närboende ofta är studier som vare sig är väl underbyggda eller reproducerade (alltså att annan forskning bekräftat resultaten). Han syftar bland annat på studier som pekar på att det lågfrekventa ljudet från kraftverken skulle orsaka påverkan på hjärtat.
– Vad vi vet är framför allt att det finns en upplevd störning av buller, och en visuell störning. Och det är inte "bara en störning", det här är något som WHO bedömer som högst relevant och verkligt, säger Karl Bolin.
Buller generellt, oavsett om det kommer från vindkraft, vägtrafik eller något annat, kan kopplas till ökad ohälsa. Det är också något som tillåts i vårt samhälle – vi bygger ju vägar nära bostadshus, till exempel. Samtidigt vet man hur höga ljudnivåerna måste vara för att det ska bli en betydande hälsorisk, och i Sverige ligger gränsen för hur högt ljudet får vara under dessa nivåer.
– Men det finns ingen nollvision, vi tillåter viss hälsopåverkan av bullerkällor.
I rapporten har ni vägt samman nationellt och internationellt publicerad forskning i ämnet – men kan det finnas studier som ni har missat?
– Givetvis kan vi ha missat studier, men jag bedömer att så inte är fallet.
Saknas det tillräcklig forskning på något område, som gör att man borde vänta med att bygga vindkraftverk på grund av risk för ohälsa?
– Vi har ett ganska bra kunskapsläge när det gäller vad som stör. Det finns inget som är så alarmerande att man borde dra i nödbromsen i det här läget. Även om det är klart att verken blir större, det kan alltid kan komma mer forskning och man kan hitta nya infallsvinklar.
Karl Bolin har full förståelse för att närboende protesterar mot vindkraften, särskilt med tanke på att de ofta inte har något att vinna ekonomiskt på etableringarna. Pengarna hamnar i stora bolag någon annanstans. Vindkraften ger en global nytta, men kan påverka negativt lokalt.
– Personligen tycker jag det är konstigt att man inte har samma system som i Norge, där en del av företagsskatten går till kommunerna.