Budgetunderskott hotar ekonomin

Den nu pågående globala finanskrisen med åtföljande svåra lågkonjunktur kännetecknas av att motåtgärderna sker i form av en blandning av penningpolitik genom centralbankerna främst genom räntesänkningar och finanspolitik från regeringarna med ofta mycket stora stimulanspaket. Svenska riksbanken har under finanskrisen sedan 2008 enligt egna uppgifter i kronor och dollar lånat ut motsvarande 502 miljarder kronor för att hålla igång det finansiella systemet. I mitten av juli erbjöd vår riksbank de svenska storbankerna ett lån på 100 miljarder kronor under ett år till en ränta av 0,45 procent för att dessa i sin tur ska kunna låna ut pengar med låg ränta till företag och hushåll. Kanske ökar bankerna istället med hög utlåningsränta sina egna intäkter eller kassahållning.Enligt Konjunkturinstitutet (KI) var svenska statsskuldens andel av BNP 77 procent 1995 och hade 2008 minskat till 34 procent. Utöver de sju extra miljarder som regeringen satsar i år föreslår KI 45 miljarder 2010 och 10 miljarder 2011 vilket om så sker antas öka statsskuldens andel av BNP till 45 procent. Flertalet EU-länder har statsskulder över 60 procent och Frankrike över 80 detta år.Sveriges finansminister Anders Borg anser att EU-länderna omedelbart när ekonomin vänder måste sträva mot överskott i statsfinanserna och ett tak för utgifterna. Det kan bli svårt att övertyga finansministerkollegerna i alla 27 EU-länderna om detta. För att effektfullt kunna påverka den globala ekonomin måste även USA sträva mot samma mål. USA:s totala statsskuld uppgår till 42 000 miljarder kronor och ökar snabbt. Andelen av BNP är redan nu över 50 procent. I USA finns dessutom stora underskott på delstatsnivå. Av landets 50 delstater har 48 underskott trots att detta inte är tillåtet. Värst är det i Kalifornien med ett underskott motsvarande 210 miljarder kronor. Ledande ekonomer från flera europeiska länder varnar för staternas växande underskott. Enligt USA:s finansdepartement väntas årets underskott bli 1840 miljarder dollar - eller 13 procent av BNP - mot 455 miljarder förra budgetåret. Motsvarande beräknade siffror i procent av BNP är enligt ekonomifakta för Irland 11, Storbritannien 9, Frankrike och Spanien 6 procent var medan Sverige stannar vid 4 procent.De stora underskotten ökar snabbt ländernas statsskulder som måste täckas med lån.När många länder efterfrågar de globalt begränsade kapitaltillgångarna kommer räntorna och även inflationen att kraftigt stiga. Detta försvårar återhämtningsmöjligheterna och utgör ett direkt hot mot välfärden. Växande antal åldringar i hela industrivärlden med vikande antal människor i arbetsför ålder är exempel på kommande tryck på välfärdssystemen. Även nyligen planerade åtgärder för att minska växthuseffektens förmodade skadeverkningar på klimatet försvåras Detsamma gäller biståndet till den fattigare delen av världen. Exemplen kan mångfaldigas.Det är de stora överskotten i Kina och Mellanösterns oljeländer som finansierar främst USA:s underskott genom köp av statsobligationer. USA:s underskott kan medföra att dollarns värde sjunker och att ovannämnda länder därför begär kraftigt höjd ränta på sina statsobligationsköp. Kina med stora finansiella reserver anslog i november ett stimulanspaket motsvarande nästan
5 000 miljarder kronor. Landets tillväxt under årets andra kvartal var 7,9 procent jämfört med samma kvartal förra året. Kina planerar även att investera delar av sitt överskottskapital i andra länder med Afrika av politiska skäl som favoritkontinent.Om USA och många andra länder inte levt över sina tillgångar under högkonjunkturen och många banker svarat för en mer ansvarsfull utlåning torde dagens ekonomiska kris helt eller delvis ha undvikits. För den finansiella krisens uppkomst bär bankerna inte ensamma ansvaret. Även en del länders regeringar som exempelvis USA:s har tvingat banker att bevilja lån till icke kreditvärdiga låntagare.För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det nödvändigt att regeringarna noga prövar dels stimulanspaketens storlek och att de går till de samhällsområden där de gör maximal nytta.

Budgetunderskott hotar ekonomin

För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det nödvändigt att regeringarna noga prövar stimulanspaketens storlek, Carl-Erik Bladh, filosofie magister i historia och statsvetenskap.