Hasse Gustavsson och Conny Gustavsson tycker att den stora charmen finns att hitta i skärgården, inte på havet.
Hasse och Conny Gustavsson har en relation till sjön som sträcker sig tillbaka till deras barndom. Deras far var sjöman, och bröderna gick i hans fotspår. Conny är pensionär idag, och Hasse planerar att dra sig tillbaka nästa år. Men båtlivet är inget de lägger bakom sig, tvärtom.
– Jag köpte den här 1998, berättar Hasse och syftar på den åtta meter långa Petterssonbåt vi befinner oss i.
Båtmodellen har fått sitt namn efter sin konstruktör, C.G Pettersson. Bröderna Gustavssons "Petterssonare" har fått namnet Safir. Träslagen som hon är gjord av är mahogny och Oregon pine. Med sina mässingsdetaljer, sitt blankpolerade fördäck och sina karaktäristiska "hundöron" (delen av båten där fördäck förenas med skarndäck) är Safir en riktig fröjd för ögat.
– Hon har haft Västervik som hemmahamn sedan 1921. Det är många här som känner igen den här båten, säger Hasse.
Safir mäter 8 gånger 1,8 meter.
Safir byggdes i Stockholm för hundra år sedan på uppdrag av Västervikaren Gustaf Francke. När Hasse köpte båten 1998 blev han den sjätte ägaren i raden av Västerviksbor som haft den före honom.
– Jag hade fått tillökning i familjen, och behövde en större båt, berättar Hasse.
2013 köpte storebror Conny in sig.
– Motorn hade gått sönder, och brorsan var helt förstörd. Han hade inte råd med en ny, men det hade jag. Efter det blev jag delägare, förklarar Conny.
C.G.P står för Carl Gustaf Pettersson, och flaggan representerar C.G.P-föreningen som Hasse och Conny är medlemmar i. Flaggan under står för Albin, båtens motor.
Hasse har ägt ett tiotal båtar i sitt liv, och bara en av dem var av plast. Conny har ägt fyra båtar, och även han vurmar för trä. Bröderna är rörande överens om att det är en "helt annan grej" med träbåtar, och att det är underhållsarbetet som är det roliga.
2014 började de renovera Safir tillsammans. Vissa delar bytte de ut, andra fick vara kvar. Men de har inte velat ändra på alltför mycket.
– Vi tänkte att vi måste bli färdiga med renoveringen till hundraårsjubileet, säger Hasse, men håller med när Conny inflikar att "Färdig, det blir man aldrig".
– Det är ett kärt besvär, en hobby. Det är halva nöjet att hålla på med båten, säger Hasse.
Plakat. I mitten sitter en femöring från 1921, året då båten byggdes.
Före midsommar sjösattes Safir. Förra gången hon var i vattnet var 2018. Nu ser bröderna fram emot en sommar då de kan ta med sina familjer ut i skärgården. Helst åker de till Hasselö, Rågö eller Idö.
– Det är lätt att bli hemmablind, men det har vi inte blivit. Det finns så mycket att se här, och man kan se det flera gånger, säger Conny.