I söndags skrev VT om kvinnan som räddade en man sedan han hade trillat ner i vattnet vid Skeppsbrokajen i Västervik. Kvinnan kastade i en livräddningsboj för att sedan hoppa i själv och rädda honom. Några minuter senare var räddningstjänsten på plats och kunde dra upp mannen och kvinnan ut vattnet.
Händelsen slutade lyckligt tack vare kvinnans insats och att räddningstjänsten kom snabbt till platsen. Men nästa gång kanske det inte slutar lika bra om någon exempelvis inte finns uppe på land och kan dra upp personerna.
Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns det allmänna råd om vilka krav som kan ställas på utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer och badplatser. Råden är inte tvingande, men de förytdligar innebörden i en lag och ger generella rekommendationer. Bland annat ska det finnas fasta kajstegar längs med kajen. Det bör vara 50 meter mellan dessa och de bör vara markerade med reflexer eller avvikande färg så att de syns tydligt. De allmänna råden säger även att livsräddningsutrustningen (livboj, livbojslina, livräddningshake och livräddningsstegen) bör vara placerad med högst 200 meters mellanrum. När VT besöker Skeppsbrokajen tillsammans med Peter Helge, brandmästare på räddningstjänsten, visar han var vattenlivsutrustningen är placerad. Peter konstaterar att det är mindre än 200 meter mellan livbojarna. Men när Peter ska visa var den fasta kajstegen finns blir det lite svårare. Vid parkeringen vid Skeppsbrokajen sitter kajstegen och om man vill få syn på den måste man nästan luta sig över kanten. - Jag vet att trappan är just här, men om man inte vet var den finns är den väldigt lätt att missa, säger Peter Helge. Eftersom de allmänna råden från MSB säger att det bör finnas fasta kajstegar med 50 meters mellanrum letar Peter Helge vidare längs kajen för att visa den andra. Men där finns ingen. Eftersom det är räddningstjänstens skyldighet att med jämna mellanrum ha tillsyn av livräddningsutrustningen gjorde en av räddningstjänstens brandmän en omfattande kontroll av ett 30-tal hamnar kajer och småbåtshamnar i våras. Vid denna tillsyn hittade man brister i livräddningsutrustningen vid Skeppsbrokajen. När man fann bristerna skickades ett brev till kajägaren, i detta fall Västerviks kommun, och påtalade bristerna och att man bör åtgärda snarast. - Det är vår skyldighet att ha en tillsyn av livräddningsutrustningen, men det är kommunens ansvar att se till att man följer rekommendationerna och råden, säger Peter Helge.