Det är inte första gången de senaste åren som detta skett.
– Jag upplever att det har hänt något, att det inte var så här för några år sedan, säger mamman i familjen, som vi kan kalla Nina.
Hon vill vara anonym av hänsyn till sina barn och deras diagnoser. Men hon befarar att de problem som hon och hennes familj upplever inte är unika.
– Jag har förstått att bekymret uppstod när apoteken privatiserades. Då togs tvånget på lagerhållning bort, innan var läkemedelsföretagen tvungna att ha ett baslager av läkemedel vid kris i samhället, säger hon och menar att man, med tanke på världsläget, kanske borde börja tänka om.
– Det finns ju en checklista för hemberedskap där det bland annat står att man ska ha alla nödvändiga mediciner hemma. Men hur ska man göra det om medicinerna inte går att få tag på? frågar hon sig.
För Nina och hennes familj har bristen inneburit att man har fått leta läkemedel på flera olika apoteks webbsidor. Vissa har ett aktuellt lagersaldo, medan det brister på andra håll. Vid ett tillfälle lyckades man beställa en amfetaminklassad adhd-medidin via ett nätapotek – men paketet försvann i leverantörens hantering vilket innebar mycket administration för att på nytt få tillgång till receptet och försöka beställa det igen. Efter ett tag dök paketet upp och då stod plötsligt familjen med dubbla förpackningar i stället.
Ett annat problem är att nödvändig medicin riskerar ta slut innan man fått tag på ny, något som kan skapa medicinska problem och inte minst oro och frustration hos både föräldrar och barn.
– Det blir en oro även för barnen, särskilt de med diagnoser. De är så inrutade och det kan vara svårt att förklara för dem att de inte kan få en medicin, eller att de måste ta två kapslar i stället för en om man lyckats få tag på en förpackning med annan styrka.
Nina menar också att situationen skapar stress för föräldrar, som måste hålla ännu bättre ordning än tidigare på om de mediciner som finns på receptet verkligen går att få tag på. Med flera barn och medicinuttag som inte synkar kan det blir en stressig situation.
– Jag tänker särskilt på de föräldrar som själva har exempelvis adhd, hur svårt det kan vara för dem att hålla koll på allt, säger hon.
På Läkemedelsverkets förteckning över restanmälda mediciner finns i skrivande stund 1 081 förpackningar. Några har funnits på listan så länge som sedan sommaren 2019 medan ett 90-tal har fått denna status hittills i år. För många av förpackningarna säger prognosen att de snart ska vara tillbaka på marknaden igen medan enstaka inte väntas komma tillbaka i lager förrän om 2-3 år. Många poster på listan saknar en prognos.
För Marie Schwartz och Nour Koraish, chef respektive receptarie på apoteken Lejonet och Tullporten i Västervik, är problemet med restade mediciner välkänt, men inte nytt.
– Det har varit så här genom tiderna. Men sen är det ju så att det kan märkas mer än tidigare med tanke på världsläget, som gör att hela världen har en ökad oro. Det innebär ökad efterfrågan, ökad inflation, högre fraktkostnader, högre energipriser. Men inte så mycket vi kan påverka från apotekens sida, säger Marie Schwartz.
Nour Koraish håller med och tillägger att det kan variera vilka läkemedelsförpackningar som restnoteras, beroende på säsong och aktuella smittor.
– Vi har till exempel haft ganska många ögoninfektioner och lunginflammationer den här säsongen och det gör att läkemedel mot dessa, varit svårare att få tag i.
De båda rekommenderar kunderna att söka i fass.se eller i apoteksapparna på nätet på sina läkemedel för att få koll på eventuella restsituationer. De går även att utläsa på Läkemedelsverkets hemsida.
Är det så att ett läkemedel är restat är det en god idé att vara ute i god tid när man behöver hämta ut det.
– Gärna en månad innan man behöver det, säger Nour Koraish.
På så vis kan personalen söka efter läkemedlet på andra apotek runtom i landet. De kan även kontakta förskrivaren för att tillsammans diskutera alternativa lösningar. Som en sista utväg kan apoteken ansöka om en licens från Läkemedelsverket för att kunna importera medicinen från ett annat land.
Ett exempel är, enligt Nour Koraish, astmainhalatorer, som varit restade i flera månader nu.
– Då har vi fått en generell licens och det betyder att alla apotek kan beställa licensläkemedel och expediera dem, oavsett vilket apotek eller vilken apotekskedja man tillhör.