Det rosa huset byggdes som privatbostad, troligtvis åt folksskolläraren Gotthard Fredrik Svanholm som föddes 1843 i Västervik. Troligtvis byggdes huset på 1910-talet. Det var en expansiv period i Västervik, då byggnader såsom varmbadhuset (1910), saluhallen (1911) och Marieborgsskolan byggdes (1913).
I september 2022 ansökte Västerviks Bostad AB om rivningslov för det rosa tornhuset på Sankta Gertruds väg 11.
I samband med det har Kalmar läns museums antikvarier gjort ett utlåtande. Bedömningen är att huset är värdefullt på flera sätt och att rivningslovet därför bör nekas enligt plan- och bygglagen. Istället bör det restaureras varsamt.
"En rivning av byggnaderna skulle påverka stadsbilden negativt", skriver länsmuseet. Anledningen är att huset så tydligt visar hur villaområdet i Reginelund växte fram under 1900-talet. Då hade Sankta Gertruds väg namnet Hospitalsvägen, och var en viktig infartsled till Västervik.
Troligtvis byggdes huset i mitten av 1910-talet. Det rosa huset har ett välbevarat uthus, och hör visuellt ihop med grannhuset i nordväst, som också det har ett torn.
1917 ansöker folkskolläraren Gotthard Fredrik Svanholm, född 1843 i Västervik, om att få dra in vattenledningar i sina nya byggnader. Det vittnar om att huset då var relativt nybyggt.
Mycket av husets yttre och inre har förändrats. Det finns till exempel inga eldstäder kvar. Men bostadshusets böljande jugendtak, dess torn, husgrunden i natursten och den ursprungliga stommen finns kvar.
Att en så påkostad villa med ett uthus byggdes längs den tidigare viktiga infarten till Västervik är skäl nog att inte riva huset. Snarare borde det restaureras varsamt, menar länsmuseets antikvarier.
1976 köpte Västerviks kommun fastigheten, och huset byggdes om för att användas som klubblokal. Bland annat har Jenny BK haft huset som en klubblokal.
2009 köpte kommunala Tjustfastigheter husen, och det användes som undervisningslokal för barn med särskilda behov i några år. Efter det har huset bland annat används för räddningstjänstens övningar i simulerad rökdykning. 2018 fick huset en ny kommunal ägare: Bostadsbolaget.
Uthuset på tomten är särskilt viktigt att bevara. Länsmuseet skriver att det både är mer välbevarat än bostadshuset, och att "det ger ledtrådar till hur människors levnadsvillkor tedde sig för mer än 100 år sedan".
Trots att huset har förändrats visar det relativt tydligt hur Västervik utvecklades i början av 1900-talet.
"Byggnaden har kulturhistoriska värden tack vare sitt miljöskapande värde i stadsmiljön och gatuvyn. Uthuset har ett kulturhistoriskt värde både för att det är mer välbevarat och för att det ger ledtrådar till hur människors levnadsvillkor tedde sig för mer än 100 år sedan", skriver länsmuseet.
Att byggnaderna har ändrat användningsområde, från att vara en privatbostad till klubblokal och undervisningslokaler, förstör inte värdet, skriver länsmuseet. Tvärtom:
Det "ger byggnaderna ett visst samhällshistoriskt värde eftersom många människor fått en relation till dem".
Mycket av husets yttre och inre har förändrats. Det finns till exempel inga bevarade eldstäder. Men bostadshusets böjande jugendtak, dess torn, husgrunden i natursten och den ursprungliga stommen finns kvar.
Huset på Sankta Gertruds väg 11 har haft många användningsområden genom åren. Privatbostad, klubblokal, undervisningslokal och övningsplats för räddningstjänsten. Det stärker värdet av huset, menar länsmuseet, eftersom många människor skapat en relation till huset.