Början på en ny högervåg?

Det blev trist nog inget regeringsskifte i Norge efter stortingsvalet. Den rödgröna regeringen sitter kvar. När den svenska oppositionsledaren Mona Sahlin kommenterade det norska valresultatet pekade hon på likheterna mellan de norska och svenska socialdemokraterna (Arbeiderpartiet i Norge). Och visst finns där ett starkt släktskap dem emellan. Något som däremot saknas hos de svenska socialdemokraterna är pålitliga samarbetspartners. I Norge har de rödgröna lyckats, det finns ingen automatik i att deras systerpartier i Sverige kommer att klara av att samarbeta lika smärtfritt.Status Ouo, så skulle man kunna beskriva valresultaten sett utifrån ett blockperspektiv. Den rödgröna regeringen minskade med 0,1 procentenheter och den borgerliga oppositionen ökade med en knapp procentenhet. Inga större förändringar alltså. Däremot är förändringarna ganska dramatiska inom blocken. De stora partierna i bägge blocken vann väljare, småpartierna tappade. Liberala Venstre, Folkpartiets systerparti, är nu nästan raderat från stortinget och håller endast 2 platser och fick 3,8 procent i valet. Kristelig folkeparti minskar också rejält i förhållande till sin storlek. Regeringspartiet Sosialistisk Venstre förlorade en fjärdedel av sina väljare i valet medan Senterpartiet endast backade något. Høyre, de norska Moderaterna, är det klassiska högerpartiet som förlorat mycket på populistiska Fremskrittspartiets framgångar de senaste åren. Fremskrittspartiets politik är utöver populismen kring bland annat oljepengarna och kritiken mot invandringspolitiken tämligen borgerligt - skattesänkningar står exempelvis på programmet liksom synen på den enskilda människans förmåga. Visserligen ökade Fremskrittspartiet något, men framförallt var valets stora segrarinna Høyreledaren som nu lett partiet till ett rejält framgångsval (från 14,1 procent till 17,2). Fremskrittspartiet är visserligen fortfarande det näststörsta partiet, men av den väldigt stora framgång som förutspåddes i somliga opinionsmätningar i valrörelsens begynnelse blev intet. Valet gav ett resultat på 22,9 procent, en ökning med knappt en procent.Hur som helst. Partiet med det mest individinriktade politiska budskapet - Høyre, gick alltså fram mest i valet. Partiledaren Erna Solberg menar att valresultatet är starten på en högervåg i norsk politik. Det finns anledning att hoppas att hon har rätt, men ska högervågorna på allvar slå mot de rödgröna måste de borgerliga vara mer samspelta. Den norska valrörelsen har varit politisk, men det som präglat valrörelsen och som nu också präglar valresultatet är just frågan om regeringsduglighet och hur samspelta partierna är inom respektive block.Høyre och Fremskrittspartiet har varit positiva till att samarbeta i en regeringskoalition vid en borgerlig valvinst. Detta har däremot inte fallit mittenpartierna - liberala Venstre och KD:s systerparti Kristelig folkeparti - på läppen. Dessa har gått ut tydligt och hävdat att de aldrig kommer att sätta sig i samma regering som Fremskrittspartiet och dess populära partiledare Siv Jensen, utan förordar en klassisk borgerlig regering med Høyre, Venstre och Kristelig folkeparti. Se där, borgerlig splittring. Och koalitionsbröderna i den norska regeringen har inte varit sena att dra växlar på just splittringen i det borgerliga lägret. Jag skulle tro att just detta är en av de främsta anledningarna till att Kristelig folkeparti och Venstre gick kraftigt tillbaka.Att dra paralleller till Sverige kan vara vanskligt. Sverige har en splittrad rödgrön opposition, inga oljefonder och inget som ens är i närheten av att likna fenomenet Fremskrittspartiet. En lärdom att dra, som de borgerliga i Sverige gjorde redan innan förra riksdagsvalet, är att en politiskt sammanhållen allians som vill regera ihop lockar mer än motsatsen.

Början på en ny högervåg?

Även om de borgerliga inte vann regeringsmakten är det norska valets segerdrottning konservativa Høyres partiledare Erna Solberg som lyfte sitt parti mest av alla i veckans stortingsval, det skriver Ola Mårtensson i dagens ledarkolumn.