Bor det tjockisar i Tjockenstorp?

Området mellan Almvik och runt Marsbäcken är späckat av egendomliga gårdsnamn. Men det är ganska svårt att hitta till dem. Skyltningen är nästan obefintlig och många hus syns inte från vägen. Men vi har tur. Det är torsdag, sopbilen är på ingång och folk ställer fram sina soptunnor. Första stoppet är Gäddeglo. I solgasset vid Gamlebyvikens strand träffar vi Réne Nilsson på familjens brygga. Hon är uppvuxen här, i den så kallade disponentbostaden som tillhörde Gäddeglo tegelbruk en gång i tiden. Och hon har en idé om gårdsnamnets historia.- Vi tror att "glo" är ett annat ord för vik. Gäddviken alltså, säger hon.Som kuriosa tillägger Réne att det närliggande området "Litern" heter så för att sprit smugglades dit. -Spriten kom med båtar och gömdes i skogen där.Söder om Gäddeglo ligger Tjockenstorp. På 1700-talet andra halva låg ett soldattorp här. Nu står istället ett nybyggt, stort och rött hus här sedan år 2003. Ägarna heter Anne och Peter Arefeldt. De berättar att många reagerar på vägbeskrivningen till deras hem. -När man säger att det är Gäddeglovägen till Tjockenstorp, blir det: "Va, vad sa du?", säger Anne med ett skratt.Historien bakom namnet känner de inte till. Men tipsar oss att åka till Dan Dahlkvist i Ljungbo fem minuter där ifrån. Han sägs kunna en hel del om trakten. Väl där får vi en liten historielektion. -Jag är lärare från början och tycker att det är intressant med gårdarna och folket som bodde där. Man får en inblick i hur de levde, säger han.Dan har mycket att berätta om granngården Kejserslund, som har fått sitt namn efter handelsmannen Caspar Ceijser. Han byggde ett torp på fastigheten på 1720-talet. Vi får också veta att "Mars" i Marsbäcken härstammar från latinets mare som betyder hav. Och att "glo" i Gäddeglo förmodligen står för lugnt vatten. Vad säger då experten om saken?- Gäddeglo är gammalt. Äldsta belägget vi har är från 1300-talet och innhåller dialektordet "glo" som betyder mindre havsvik med grunt vatten. Och gädde betyder gädda. Det finns alltså gott om gäddor där, säger Ulla Swedell, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Vad gäller Tjockenstorp tyder s:et mitt i namnet på att torpets ägare kallades för "tjocker". - Innan vi hade några efternamn, var det vanligt att man använde så kallade binamn av den här typen, som hade samma funktion som våra efternamn. På 1600- och 1700-talet var det också ovanligt med varierande förnamn som idag. I en trakt rörde det sig om 10-20 namn per kvinnliga respektive manliga invånare, som gick i arv. - Därför var det väldigt många som hade samma namn och då lade man till binamn eller epitet. Med tanke på det är det troligt att "tjocker" var en kraftig person, säger Ulla Swedell.En annan goding i sammanhanget är gårdsnamnet Snuslösa strax norr om Gäddeglo.- När man frågat de gamla i trakten har de sagt att den som bodde där alltid var utan snus.

Bor det tjockisar i Tjockenstorp?

Tjockenstorp, Gäddeglo och Kejserslund. Det finns gott om underliga gårdsnamn i Västerviks kommun. VT gav sig ut för att ta reda på varför.