– Jag hade ingen aning om vad jag ville göra efter studenten, berättar Signe Klein när vi möter upp henne under jullovet från studierna i Linköping.
Vilsenheten till trots så visste hon att hon villa jobba med människor:
– Tror jag sökte in till HR-programmet, en psykologikurs nere i Kalmar och till psykologprogrammet i Linköping.
När antagningsbeskedet kom där den första sommaren efter studenten stod det klart att nästa anhalt skulle bli Linköping.
– Det kändes inte helt rätt till att börja med. Utan jag kände att jag tar en vecka i taget, sen blev det en månad i taget och till sist en termin i taget. Kändes det inte bra kunde jag ju alltid sluta.
Nu är 9 av 10 terminer avklarade, när började det kännas mer rätt?
– Det skulle jag säga var när vi kom igång med behandlingsarbetet i utbildningen. Det kändes alltid kul men tog lite tid innan jag fattade vad psykologyrket innebar. Nu känns det helt rätt.
Det är i behandlingsarbetet, inom klinisk psykologi, som Signe känner att hon vill fortsätta att utvecklas.
– Att se när polletten trillar ner i behandlingsrummet är ganska coolt.
Som en avslutande del i studierna ingår Signe i ett forskningsprojekt dit hon hoppas att västervikare vill söka sig:
– Ines-studien är en studie om internet-KBT. Under två månader kommer vi genomföra internet-KBT i två olika former som vi sedan ska jämföra med varandra tillsammans med två olika typer av behandlingsstöd.
Målet är att undersöka vad som är mest effektivt gällande internet-KBT, alltså kognitiv beteendeterapi som sker online. Som en del i studien är hon på jakt efter deltagare, gärna från Västervik då studien görs på distans. Enda kravet är att man ska ha fyllt arton år och vill prova internet-KBT.
Signe tror att efterfrågan på digitala lösningar inom psykologin kommer bli allt större i framtiden:
– Vissa kanske inte tänker att man ska sitta framför en skärm när man säger att man ska gå till psykolog. Men som med all behandling kommer vissa föredra det ena över det andra. Många flyttade dessutom ut på landsbygden under coronapandemin och då är det inte alltid säkert att man har tillgång till vårdcentral eller så i närheten. Då kan man få behandling hemifrån och slippa pendla.
Fördelarna handlar om att kunna nå fler patienter snabbare, och på så vis korta väntetiderna till vården.
Och nackdelar?
– Kanske att man skulle behöva ha en större motivationsfaktor hos sig själv för att genomföra behandlingen. Sen, om man tänker på hela befolkningen, så kanske de äldre har det svårare med det digitala
Även för psykologer innebär det digitala terapirummet en del utmaningar:
– I terapirummet kan man ibland upptäcka om en patient drar på orden eller sitter inne med något. Det är svårare att få fram genom en skärm.
För den som av olika anledningar inte kan ta sig till ett digitalt eller fysiskt terapirum, har du några handfasta tips hur man kan arbeta med sin oro?
– Om man känner oro så leder ofta oroligheten till ett obehag, och ofta vill vi komma bort från det här jobbiga. Då kan man hamna i en funktionell frysning, alltså att man kanske ligger och scrollar på mobilen istället för att ta tag i det där som väcker obehag. Det kan också handla om att man dricker eller undviker vissa situationer helt för att man känner obehag. Här handlar det om att försöka inse om ens beteende hjälper en själv i slutändan.
Så gå emot sin oro?
– Ja börja lite smått med att kartlägga hur beteendet påverkar en själv på lång och på kort sikt. Sen är det alltid bra att prata med en vän över det man känner oro över.
Vad väntar efter examen?
– Jag vet att jag vill jobba med behandling, säger Signe och fortsätter:
– Det känns lite som efter studenten igen. Att man kan flytta lite till vilken stad som helst. Jag kommer inte vara kvar i Linköping i alla fall.
Efter avklarad psykologexamen väntar ett år i praktisk tjänst, då man arbetar med stöd av mer erfarna psykologer. Signe beskriver dessa tjänster som få i antal jämfört med mängden nyexaminerande psykologer. Så man kan inte vara alltför kräsen med var man söker jobb, även om Signe vill tillbaka mot havet.
– Kanske blir det så att jag flyttar tillbaka till Västervik? Jag har under åren i Linköping märkt att jag saknat havet, även om det är en jättebra pluggstad har jag aldrig kunnat stanna där över sommaren. Det finns det gott om vatten både här och i Stockholm.