– Jag tycker att det fanns uppsåt att skada. Först handlade misstankarna om försök till mord, och sedan försök att skada. Det tycker jag att man har underlag för, så jag delar inte rättens bedömning, säger Järneström, som var målsägandebiträde under rättegången.
Under måndagsförmiddagen kom domen mot den elev som 21 april i år tog med en kniv till Västerviks gymnasium. På skolan sparkade han bland annat sönder en dörr och hotade sedan målsägande, som låste in sig i ett rum på skolan, till livet. Eleven kunde till slut gripas av polis med dragna vapen.
Christoffer Järneström konstaterar att tingsrätten nästan uteslutande valde att gå på försvarets linje, och alltså inte döma eleven för försök till grov misshandel.
– Han gjorde såna uttalanden till polisen och förstörde rutor på två ställen. Jag tycker det fanns underlag för att bevisa att han hade avsikt att skada.
Kommer ni att överklaga domen?
– Det tror jag inte, men det får jag prata med min klient om. Om inte åklagaren överklagar så kommer nog inte vi heller att göra det. Men om åklagaren är missnöjd och överklagar så hänger vi nog på.
Rättegången bjöd inte på några överraskningar, och alla inblandade höll sig till den version man tidigare lämnat till polisen, menar Järneström.
– Målet var redan ganska utrett i sak. Det handlade mest om att bedöma gärningsmannens uppsåt. Vad ville han?
Kammaråklagare Magnus Argus valde att åtala eleven för försök till grov misshandel, men tingsrätten valde alltså att döma honom för den alternativa brottsrubriceringen – grovt olaga hot. Ett domslut som elevens försvarsadvokat, Fredrik Liljeblad, är nöjd med.
– Domen gick ju nästan helt med det som vi sagt från början. Man går inte på försök till grov misshandel utan grovt olaga hot istället. Det var helt i linje med vad han hade erkänt, säger Fredrik Liljeblad.
Fredrik Liljeblad anser att åklagarens bevisningen brister när det handlar om elevens uppsåt att faktiskt skada målsägande.
– Han hade ingen avsikt att skada personen, däremot att hota honom med kniven. Det var ganska mycket under förhandlingen som tydliggjorde detta, bland annat beteendet, hur pass intensiv den här jakten var och vilka möjligheter det fanns att skada målsägande om han hade velat.