Blackstadborna försvarar sin skola

En skola är så mycket mer än utbildning för barnen. Det ställer sig 700 personer i Blackstadtrakten sig bakom. - Det är ingen föräldrafråga, det är en bygdefråga.

Susanne Lindersson, Odensvi,  Anna-Carin Andersson, med Klara i knäet, och Ann-Sofie Petersson från Blackstad ville veta mer om hur politikerna tänker kring småskolorna. För dem är skolan en del av samhället, som gör att folk väljer att bo på landsbygden.F

Susanne Lindersson, Odensvi, Anna-Carin Andersson, med Klara i knäet, och Ann-Sofie Petersson från Blackstad ville veta mer om hur politikerna tänker kring småskolorna. För dem är skolan en del av samhället, som gör att folk väljer att bo på landsbygden.F

Foto:

Västervik2010-06-09 00:00
Sammanfattningen kom från Ann Borg i Blackstad skolas föräldraförening, som på tisdagskvällen hade bjudit in politiker och bybor till ett möte om skolans framtid. Som VT berättat tidigare är oron stor i samhället att skolan ska läggas ner när elevantalet runt om i kommunen sjunker. Kommunen har startat en utredning för att se hur man kan lösa problemet, och om det innebär att någon skola ska läggas ner. På tisdagens möte ventilerades många frågor och en namninsamling med 718 namn mot en försämring/nedläggning av skolan lämnades över till politikerna som fanns på plats. 718 måste ses som en imponerande siffra då hela Blackstad församling har knappt 500 invånare. En av de första frågorna som ställdes under kvällen kom från Erland Friberg, efter att Mats Hugosson (C) sagt att elevantalet i kommunen sjunkit med 1 500 de senaste åren.- Hur ser det ut om man tittar framåt då? Det är ju det som är intressant. Hugossons svar var inte som upplyftande som många hade hoppats. - Nu är vi nere på botten på kommunnivå, och det kommer sakta att vända uppåt och plana ut. Men vi kan inte se att vi kommer att få tillbaka de 1 500 vi tappat före år 2020. Den största återhämtningen kommer dessutom att ske i Västerviks tätort. Barn- och utbildningschefen Kjell Fernandi som fanns på plats förklarade mycket tydligt vilket dyrt lokalproblem förvaltningen har.- Vi har så gott om lokaler att vi skulle kunna ta alla barn i södra landsbygden och sätta dem i Ankarsrum skola och de skulle få plats. Vi har en 50-procentig beläggning på våra skolor i genomsnitt. Informationen väckte frågor hos Gert Hjalmarsson.- I Ankarsrum står platser tomma, löser vi problemet genom att stympa skolan i Blackstad för att rädda Ankarsrum?Fernandis svar var att man i dagsläget inte hade några planer på att gå ur lokaler, helt enkelt därför att man inte sparar några pengar på det. Förklaringen till detta är att man sitter med långa hyresavtal med kommunens fastighetsbolag Tjust fastigheter. Om man lägger ner en skola är uppsägningstiden två år, och ska man bara lämna en del av skolan är uppsägningstiden 15 år. Så ska man vinna något på att lämna en lokal måste man ha en ny hyresgäst som flyttar in dagen efter. Ett resultat av kommunens interna fastighetsaffärer.- Varför skickar ni över fastigheter mellan bolag utan att skriva riktiga kontrakt, frågade Hjalmarsson och riktade även kritik mot prissättningen på fastigheter som sålts mellan bolagen. - Det ger minus i kommunkoncernen och det drabbar skola och äldreomsorg.- Ett ärligt svar är att vi inte har samsyn inom det här i kommunen, sa Hugosson. Närvarande vid mötet var även skolans rektor Jonny Schill som redogjorde för några olika scenarion som kan inträffa. - Vi kan han skolan kvar som den är, vi kan behålla förskola och fritidshem och lägga ner skolan, eller så kan vi förstärka skolan om Odensvi skola läggs ner. Det är samma scenarion som alla småskolor står inför. På torsdag ska politikerna diskutera skolorna igen och då kan man eventuellt säga åt vilket håll det lutar för vissa skolor. I september måste man fatta beslut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om