Bilrån ett storstadsproblem i liten skala
Bilrån och bilkapningar har fått mycket uppmärksamhet under senare år. Men en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att problemet är litet och starkt koncentrerat till storstäderna.
Bilrån och bilkapning, där hot och våld förekommer mot bilföraren för att kunna beslagta bilen är främst ett storstadsproblem. Foto: Åke Thim/Pressens Bild
Foto:
Bilrån och bilkapningar är spektakulära och dramatiska brott. Brottslingar tvingar till sig en bil med våld eller hot om våld. Vid kapning tvingas även bilens ägare att åka med i bilen. Händelserna blir ofta stort uppslagna och rapporterade i media.
- Det är ett växande problem, helt klart. Men det sker fortfarande väldigt få sådana brott. Jag kan inte se någon orsak till att man skulle varna för det eller uppmana till några särskilda försiktighetsåtgärder, säger Henrik Santesson på BRÅ.
Han har undersökt bilrån och bilkapningar som anmälts till polisen under åren 2003 och 2004. Totalt anmäldes 190 sådana brott. Men Henrik Santesson tror att det kan finnas ytterligare 30 liknande brott, som han inte hittat i undersökningsarbetet på grund av att det inte finns någon särskild brottsrubricering för brotten.
Majoriteten av dessa 190 bilbrott var bilrån. Bara 13 var bilkapningar, där bilens förare tvingas sitta kvar i bilen efter stölden.
- Jag har jämfört med åren 1996 och 1997. Då skedde ungefär en tredjedel så många liknande brott. Även om antalet brott är för få för att ge en exakt bild, så är det i alla fall helt klart att antalet brott ökat kraftigt.
Av de anmälda brotten uppskattar Henrik Santesson att ett tiotal dessutom rör sig om försäkringsbedrägerier och kanske lika många om uppgörelser mellan kriminella.
Bilrån är ett storstadsbrott. Över hälften av alla brott sker i Stockholm, en fjärdedel i Göteborg och Malmö och resten på andra platser i landet. Och brottslingarna är tungt brottsbelastade unga män.
- Det är få andra brott där gärningsmännen har så tung kriminell bakgrund som vid bilrån, konstaterar Henrik Santesson.
Detta kan också förklara den högra graden av våld och hot om våld i samband med brottet. I en tredjedel av fallen har offret utsatts för våld. Vid sex av tio brott var gärningsmännen beväpnade, enligt undersökningen. Det vanligaste vapnet var skjutvapen.
- Det visar på allvaret i brottet. Vi hade kanske förväntat oss att vapnen främst skulle bestå av olika tillhyggen eller kniv, men vid 25 procent av rånen finns skjutvapen med.
Före undersökningen fanns också misstankar om att rånen skedde för att komma över dyra lyxbilar för att sedan sälja dem. Så verkar det inte alls vara. Visserligen är det finare bilar som stjäls vid bilrån än vid vanliga bilstölder. Men de bilar som rånas motsvarar i stort sett hur den svenska bilparken ser ut. En tredjedel av bilarna var till exempel tillverkade före 1996, vilket bara är marginellt mindre än hur stor andel dessa bilar utgör av den totala bilparken. Däremot fanns en viss överrepresentation av BMW och Mercedes, medan knappt några Saab eller Nissanbilar rånades eller kapades.
Henrik Santesson menar att allt pekar på att bilrånen sker av samma orsak som de mer traditionella stölderna; förövarna behöver helt enkelt ett transportmedel. 85 procent av de rånade bilarna återfinns. Däremot är det inte helt ovanligt att bilarna återfinns utbrända.
- En teori är att dessa gärningsmän helt enkelt inte kan tjuvkoppla en bil. Sedan har det blivit svårare att stjäla bilar eftersom många har elektroniska lås som gör att bilen inte kan startas utan en särskild nyckel.
Tidpunkten för rånen talar också för att bilarna stjäls för att tillgodose ett transportbehov. 75 procent av brotten begås på kvällar eller nätter.
- Men det är ändå förvånande att 25 procent av brotten begås på dagtid. Det är mer än förväntat.
De allra flesta rån sker vid parkering, när man precis stigit in i bilen eller stannat. Få brott sker mot rullande bil.
- Även där hade jag föreställningen att det skulle ha skett mer brott där bilar tvingas stanna eller luras att stanna, men det har endast skett i mycket marginell omfattning. Det är ändå positivt, det finns alltså ingen orsak att vara extra rädd för liftare eller människor som verkar behöva hjälp.
Finns det några särskilda tips eller råd för hur man ska bete sig för att inte utsättas för den hör typen av brott?
- Nej, egentligen inte. Det är så marginellt att oerhört få drabbas. Men om man ser ett gäng unga män hänga vid ens bil en sen kväll i en storstad, så ska man kanske gå förbi bilen och gå tillbaka lite senare. Det är det enda tips jag kan komma på, säger Henrik Santesson.
Så jobbar vi med nyheter