Arvoden till kommunfullmäktigeledamöter, hyra för vallokaler, administration, stöd till politiska partier och utskick av handlingar inför möten. Allt sådant kostar pengar - och slantarna tas ur skattebetalarnas fickor.
Men demokratin är ändå relativt billig för Västerviksborna. Vår kommun har klart lägst kostnader per invånare i Kalmar län, och ligger på 237:e plats bland landets 295 kommuner. Listan toppas av Pajala, där varje invånare i snitt fick punga ut 1 631 kronor förra året.
Storleken på kommunen har betydelse.
- I en stor kommun är det lättare att få låga kostnader. Det handlar också om hur många nämnder och utskott man har. Mest avgörande är hur många nämnder man har, säger Annika Wallenskog, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting.
Men Västervik har också, enligt kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M), en tradition av att vara återhållsam med såväl kurser och konferenser som löner och arvoden.
- Historiskt sett har vi varit en låglönekommun, både när det gäller medarbetare och heltidspolitiker. Västervik har bara en heltidspolitiker, till exempel. I Valdemarsvik har man tre.
Han medger att det kan finnas en risk att de låga arvodena skrämmer bort människor från politiken. Samtidigt värnar han om att det ska finnas ett visst mått av idealitet kvar. Samhällsengagemanget ska vara ens drivkraft, inte pengarna.
- Man gör det för att man tror på ett bättre samhälle.
Målet är att politiken i Västervik ska bli ännu billigare framöver. Kommunfullmäktige har bantats ner från 63 till 57 ledamöter, och tekniska nämnden försvann vid årsskiftet. Tekniska nämnden avvecklades dock inte av ekonomiska skäl.
- Det gjorde vi för att kunna samordna verksamheterna bättre. Men visst blir det att man sparar lite pengar också.
Harald Hjalmarsson skulle själv gärna se att fullmäktigeledamöterna blev ännu färre. Att ha en representant från varje liten by kanske var viktigt förr, men tiderna har förändrats. Många pendlar mellan orterna, och det är lätt att kommunicera via nätet.
- I dag har vi bra kommunikationer, det geografiska handikappet finns inte längre. Det har hänt så mycket, vi rör på oss mycket mer.
Det pågår även en digitalisering för att - bland annat - sänka portokostnaderna för alla tusentals utskick som görs varje år.
- Vi lägger mycket tid och resurser på utskicken, säger Ann Svensson, nämndsekreterare.
Digitaliseringen kommer inte att spara några pengar inledningsvis - tvärtom, då en lång rad politiker ska förses med datorer för att kunna ta emot utskicken. Men på sikt är det här något som ska ge positiva effekter både på ekonomin och miljön.