"Bi i varje by" blev stor framgång

Ett tiotal Västerviksbor har den senaste veckan börjat i en nybörjarkurs i biodling, arrangerad av Västerviks biodlare.
Riksförbundets projekt "Bi i varje by" har kommit att bli en stor framgång.
- Jag har länge velat lära mig mer om det fascinerande livet i bikuporna, säger Kajsa Duerden som läste om projektet på internet, varefter hon ringde upp Västerviksortens biodlare och anmälde sig till nybörjarkursen.
Ludwika Kasem är en annan av nybörjarna:
- Jag kommer från Polen. Min familj hade 250 bikupor när jag växte upp hemma i Polen. Jag har länge saknat den underbara lukten av bivax och honung. Jag tänker inte skaffa några egna kupor, i alla fall inte ännu på ett tag.
Häromkvällen hade både erfarna biodlare och nybörjare samlats kring kuporna på Kulbacken.
Under Ingrid Jonssons sakkunniga ledning lyfte man på taket till en av kuporna.
Eftersom det var kyligt i luften låg ett isolerande vintertäcke direkt under kupans tak. Under täcket var det alldeles varmt...
- Så här års finns cirka 30000 bin i kupan. De sitter tätt, tätt ihop och bildar tillsammans så mycket värme att det blir 35 grader varmt i kupan, berättar Ingrid Jonsson.
Blir det för hett i kupan sätter sig genast ett antal bin ute på flustret och agerar air condition genom att med sina vingar fläkta in sval luft.
Så här års är kupans drottning oerhört aktiv och lägger ett par tusen ägg per dag. Framåt midsommar har kupans invånarantal därför stigit till 50000.
- Ett bisamhälle är världens mest utvecklade samhälle , hävdar erfarne biodlaren Lars-Göran Karlsson.
- Bin fanns långt innan människan och de kommer också att överleva oss. I ett bisamhälle har alla individer sin exakta funktion, från att de föds tills de dör.
Mitt under visningen av kupan skriker Ingrid Jonsson plötsligt till. Inte för att hon blivit stucken, utan för att hon har den stora turen att råka få se drottningen bland de 30000 bina!
- Drottningen är från 2003. Hon är ännu röd på ryggen efter Stig Strömers märkning med nackellack, visar Ingrid.
Från bikupor får man inte bara honung, utan även bivax till fina hudkrämer och vaxljus. Men den allra största nytta bin gör är varken vax eller honung, utan pollineringen. Utan den är det inte mycket som växer i naturen.
- Pollineringen i Sverige är värd många hundra miljoner kronor. Värdet av all honung är bara en del av denna summa. Med ett par bikupor vid ett rapsfält kan bonden öka sin skörd med mellan 5 och 15 procent, säger Lars-Göran Karlsson.
Varje bisamhälle ger i genomsnitt 30 kilo honung per år.
Det kan bli kritiskt för bina i början av maj vid omslag till kyligt väder. Då har aktiviteten blivit hög inne i kupan. Drottningen lägger 2000 ägg per dygn, vilka tillsammans med bina själva behöver massor av mat.
Ett bakslag i vädret kan då göra att bina tvingas hålla sig hemma, så att akut matbrist uppstår på bara några timmar.
Då måste man snabbt ge bina sockerlösning, vanligt strösocker blandat med vatten ställs in i kupan.
Det måste vara 8-10 plusgrader i luften för att bina ska ge sig ut och flyga. Infaller en period med kyligt väder mitt under blomningen av fruktträden blir det dessutom betydligt sämre med frukt det året.
Omkring 10000 bin, bara honor, övervintrar i kupan. De onyttiga karlarna, drönarna, sparkas ut för att dö redan när höstens första kyla och matbrist börjar göra sig påmind.
Övervintrar i kupan gör förutom den ättelika drottningen bara arbetsbin, som är honor med outvecklade könsorgan.
Bina i en kupa bildar under vintern för värmens skull en stor boll med drottningen skyddad i mitten.

"Bi i varje by" blev stor framgång

Många vill lära sig mer om det fascinerande livet i bikupan.