Kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M).
2024 blir ett tufft år för Västerviks kommun, och om inget ändras så blir inte 2025 och 2026 mycket bättre. Det är förutsättningarna när kommunen ska sätta sin budget för kommande år.
Det var inga roliga förutsättningar som tjänstemännen presenterade för politikerna inför det kommande budgetarbetet. Det har blåst in mörka moln från flera håll över kommunhuset i Västervik. Å ena sidan ett ogynnsamt världsläge med en försämrad konjunktur. Redan nu märker kommunen av att skatteintäkterna inte växer som tänkt. Samtidigt stiger priserna.
Å andra sidan har Västervik ett lokalt problem med en befolkningsstruktur som börjar bli besvärande för kommunen. Andelen barn- och unga sjunker, medan 80-plussarna blir fler.
När tjänstemännen räknar ihop förutsättningarna för 2024 landar man på ett underskott på 50 miljoner kronor. Lyckligt nog har Västervik resultat från tidigare år att ta från i en resultatutjämningsreserv. Bekymmersamt nog ser problemen inte ut att vara av det kortvariga slaget. Tjänstemännen räknar med att man kommer att få ta av reserven även under 2025 och 2026. Därefter behöver man ha kommit i fas, för då finns inte mycket kvar i reserven.
Redan nu nämns några insatser för att minussiffran ska stanna vid 50 miljoner kronor: Den planerade is- och eventarenan skjuts fram ett år. Det kan bli fler investeringar som tvingas att läggas på is.
– Vi kommer att få prioritera det allra nödvändigaste, säger Ulf Nilsson (L), förste vice ordförande i kommunstyrelsen.
Politikerna nämner det pågående arbetet med att förstärka kajer som något som man inte vill avbryta. Lägg därtill ett av bolagen, Västervik miljö och energi, står inför flera stora investeringar som är svåra att komma ifrån. Man har påbörjat projektet med den stora ackumulatortanken vid värmeverket. Ett långvarigt och dyrt projekt är underhållet av det åldersstigna VA-nätet. Dessutom måste ett nytt reningsverk byggas för att möta skärpta lagkrav.
Redan nu har flera förvaltningar signalerat om att de skulle behöva tillskott för olika saker. Nu ser det tvärtom ut som att de tvingas jaga effektiviseringar. Maud Ärlebrant (KD) tar exempel från socialnämnden.
– Vi bad till exempel om tillskott för att täcka kostnader för hyrbemanningspersonal.
Skolan har haft ett tillfälligt tillskott på tio miljoner kronor om året de senaste två åren för att kunna upprätthålla den nuvarande strukturen i förskola och skola. Man hade velat få en förlängning på det. Så ser det inte ut att bli.
Redan nu nämner man att antalet förskolor i kommunen kan minska.
– Då är det i första hand strukturen i Västervik vi kommer att se över, säger kommunstyrelens ordförande Harald Hjalmarsson (M).
– Det finns redan avdelningar som står tomma för att antalet barn blivit färre, säger Jonas Jalkteg (WP).
Finns det överhuvudtaget att utrymme för partierna att få in satsningar av olika slag i budgeten eller kommer all energi att få läggas på att komma i fas ekonomiskt?
– Jag tror att huvudprioriteten måste vara att komma i fas, säger Harald Hjalmarsson.
– Vi kan komma med förslag, men då måste det lösas omprioriteringar inom de ramar som finns, lägger Jonas Jalkteg (WP) till.
På riksnivå har organisationen Sveriges regioner och landsting efterlyst fler statsbidrag till rädda kommunerna och regionernas ekonomier.
Den slutliga budgeten ska vara klar till kommunfullmäktige i juni.