Men krutröken har lagt sig, och jägarna i Västerviks kommun verkar nöjda.
- Beslutet ligger helt i linje med våra önskemål, säger Karl-Eric Gunnarsson i Västerviks södra jaktvårdskrets.
Kritiken mot den nya älgjaktsordningen kom främst från de större skogsägarna som befarade ökade kostnader och ökad byråkrati. De flesta instanser är dock eniga om att det nya systemet ger en bättre älgförvaltning, bland annat genom bättre lokal förankring av besluten. Tanken är att de nya områdena ska bidra till att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna.
Varje älgförvaltningsområde inrymmer älgskötselområden, som är så stora att de medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar per år
Här är de två älgförvaltningsområdena inom Västerviks kommun:
Västerviks norra
Området består av den norra delen av Västerviks kommun med ca 100 000 ha. De tio älgskötselområdena är: Loftahammar, Ukna, Ukna västra, Borgklinten, Lofta södra, Dalhem, Överum, Odensvi, Mellersta Tjust och Tjust östra.
VI varje älgskötselområde tillsätts en älgförvaltningsgrupp med tre representanter från jägarna och tre från markägarna.
Västervik södra
Området på 80 000 ha består av södra delen av Västerviks kommun, samt delar av Vimmerby och Oskarshamns kommuner. De sex älgskötselområdena är Tjustkusten, Långsjön, Falsterbo, Totebo-Tuna, Tuna södra, Långsjön västra.