Bergvärme lönar sig först vid hög energiförbrukning
- Har huset en mindre årlig energiförbrukning än 17 000-20 000 kWh sedan energibesparande åtgärder vidtagits är det tveksamt om investeringen lönar sig, säger Västervik kommuns energirådgivare Maria Ström.
En bergvärmeanläggning kostar 120 000-150 000 kronor. Den dyraste delen av jobbet är borrandet av hålet ned till 100-130 meters djup. Allra dyrast blir det om det är långt ned till berg, eftersom hålets väggar då måste rasskyddas med en slags hylsa.
Om man helkonverterar, det vill säga ersätter husets elelement med vattenelement, får cirka
5 000 kronor ytterligare läggas på prislappen för varje vattenelement.
Pumpen i en bergvärmeanläggning som producerar 20 000 kWh förbrukar, inklusive en elpatron för köldtoppar, omkring 7 000 kWh.
Du får ut nära tre gånger så mycket energi som du stoppar in. Den årliga besparingen på 13 000 kWh blir ungefär lika stor i kronor.
- Det tar alltså cirka tio år att tjäna in enbart investeringen i den tekniska utrustningen, påpekar Maria Ström.
Ett bergvärmesystem kan svara för upp till 90 procent av husets värme- och varmvattensbehov.
Maria Ström förespråkar vattenburen värme. Det systemet går att värma med en rad olika källor, beroende på tillfälliga skatter etc.
Ytjordvärme- och sjövärmepumpar fungerar ungefär som bergvärmen, med slingorna liggande vertikalt och grundare. Här slipper man borra, men får å andra sidan kanske gräva upp gräsmattan. Sjövärme kräver en strandtomt.
En så kallad frånluftsvärmepump kramar värmen ur den utgående, skämda luften. Det kan spara in upp till 50 procent av husets värme- och varmvattenbehov och kostar 30 000-60 000 kronor.
- En frånluftvärmepump kräver dock ett mekaniskt ventilationssystem med inblås och utsug, vilket inte så ofta finns i äldre hus med självdragsventilation.
Alternativet luft/vattenpump tar värmen ur uteluften och överför den till ett vattenburet system. Även här kan man spara upp till 50 procent av husets värme- och varmvattenbehov. Installationskostnad: 40 000-50 000 kronor.
Luft/luftpumpen är ett prisvärt alternativ som rekommenderas för mindre hus med direktverkande el och en öppen planlösning, där den uppvärmda luften kan cirkulera ända ut i hörnen.
- En sådan anläggning kan klara upp till 60 procent av husets behov av värme. Den kan däremot inte producera varmvatten. För att en luft/luftpump ska funka optimalt bör termostaterna på husets befintliga elradiatorer bytas ut mot mera känsliga sådana. Som går att ställa in på en grad i stället för kanske fem grader.
- Man brukar säga att man ska "frysa sig in" i en luft/luftvärmeinstallation. Med värmepumpen igång höjer man successivt termostaterna på elementen, säger Maria Ström som berättar att en luft/luftpump kan spara in 3 000-4 000 kronor per år i minskade elkostnader
Vilket värmesystem man skaffar till sitt hus beror också på hur mycket ork och kraft man har att lägga ned på att sköta grejorna.
- För den som vill lägga ned lite jobb är faktiskt en pelletskamin för 25 000-50 000 kronor, vilken kopplas till murstocken, en utmärkt lösning. Är planlösningen öppen kan pelletskaminen producera upp till 85 procent av husets värmebehov.
Varmluften från pelletskaminen blåses runt i huset med en fläkt och även en varmvattenberedare kan anslutas.
- Den som så vill kan också ansluta vattenburen värme, vattenelement, till pelletskaminen, säger Maria Ström.
Pellets eldas successivt, ungefär som olja. En transportskruv matar in "träpluttarna" en efter en, utifrån husets värmebehov.
- Här blir aldrig någon värmechock som vid vedeldning, där man helst alltid bör kunna magasinera den tillfällliga kraftiga värmen i en större ackumulatortank.
Så jobbar vi med nyheter