Berätta att ni är världsbäst på skattesänkningar

Magnus Nilsson skriver i dagens kolumn att regeringen borde bli bättre på att framhålla de unika skattesänkningarna man lyckats genomföra.

Foto:

Västervik2008-10-10 00:06
Alliansregeringen är världsmästare i skattesänkningar. I vilket fall om man talar om planmässig sänkning av skattetrycket med bibehållna goda statsfinanser.Det kan tyckas som ett rekord i dålig kommunikation att inte lyckas få ut detta budskap till de borgerliga väljarna. Men det finns några skäl som partistrategerna förmodligen inte varit medvetna om.Först några korta grundfakta om samhällsekonomin och skatter i Sverige för att ge ett perspektiv på debatten.Sveriges BNP är i runda slängar 3300 miljarder (här bortser vi från svartsektorn som är på minst 300 miljarder). Det betyder att en procent är 33 miljarder. BNP växer med 2 procent per år, det vill säga 240 miljarder på en mandatperiod. Av detta tar skatten 120 miljarder eftersom skattetrycket under lång tid har varit cirka 50 procent. Men så är det inte längre. 2006 anger finansdepartementet att skattetrycket var på 49,1 procent och 2011 skall det vara nere på 45,8 procent. Skatteintäkterna ökar ändå, från 1423 miljarder till 1665 miljarder. 2011 bör BNP vara uppe på 3638 miljarder. Alla dessa siffror måste ses mot bakgrund av att de är framtagna innan dagens krissymptom i USA hade blivit synliga på allvar. 45,8 procent betyder att skattetrycket i en jämförelse med andra EU-länder inte längre är extremt utan börjar bli en mer vanlig (men fortfarande alldeles för hög) skatt.Men som sagt. Sänkningen från 1996 är på hela 3,3 procentenheter, eller 7 procent av den totala skatten. Den totala summan hamnar kring de 130 miljarder som Bo Lundgren fick skäll för. Dock måste man hålla i minnet att mandatperioden 2002-2004 hade ett betydligt lägre genomsnittligt BNP. Det gör att 130 miljarder var ett synnerligen respektingivande pensum. Även om Lundgren hade blivit statsminister hade han mänskligt att döma inte haft en chans att klara det.Men oaktat detta finns det förmodligen ingen regering någonstans i världen som har kommit i närheten av dessa skattesänkningar.Hur kommer det sig då att medborgarna inte märker detta? Ett av Anders Borgs smartaste drag är att koncentrera skattesänkningarna till ett ställe - inkomstskatten - så att de skall synas. Tidigare borgerliga regeringar har duttat ut sina små sänkningar på allt och ingenting. Det misstaget har den nuvarande regeringen inte gjort.Ett svar är att väldigt få vet hur hög lön de har. Löner höjs, man byter arbetsgivare eller befattning, man är barnledig, sjuk, jobbar mycket övertid och OB-tid, får semestertillägg och så vidare. Det betyder att summan på lönebeskedet varierar ganska ordentligt mellan olika månader.Förvärvsavdraget kommer 2009 ha kommit upp i en dryg tusenlapp per månad för de flesta med heltidsjobb. För en familj med två löner betyder det 25 000 per år. Det är mycket pengar. Men sänkningen har kommit i flera steg om några hundringar. Det är en summa som ligger väl inom de normala variationerna mellan olika månader. Till på köpet ramlar förändringen in i januari, en månad då många ändå upplever att lönen bara försvinner.Det är kort sagt ganska få som haft förutsättningar att verkligen se skattsänkningen på det vis som regeringen tänkte sig.Vad som däremot syns bättre är skattehöjningarna på bensin och el, den fördyrade trafikförsäkringen och att fastighetsskatten finns kvar men omstuvad och omdöpt.Man måste helt enkelt ta fram miniräknaren för att få klart för sig att man faktiskt fått ganska ordentlig mycket mer att köpa för.Det är ganska få väljare som gör detta.Kanske skulle det hjälpa om regeringen slutade tjata om välfärden och i stället faktiskt talade om att de är världsrekordhållare på skattesänkningar. Förmodligen finns det inte en enda väljare som tvivlar på att regeringen vill att offentlig sektor skall ge rimlig service. Alla regeringar de senaste 50 åren har ju prioriterat den politiska sektorns behov och intressen.Att en regering faktiskt lyckas sänka skatten är däremot unikt. Det borde framhållas bättre.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om