Kommunens nettokostnader för försörjningsstöd har sjunkit sedan 2015. Trots flyktingkrisen. Totalkostnaden har gått från 39 miljoner till 30,7 miljoner på fyra år.
Om integrationen fungerar dåligt, och nyanlända inte kommer in på arbetsmarknaden, riskerar svenska kommuner att få en belastning i form av ökade kostnader för försörjningsstöd. I debatten har man framförallt nämnt ett antal landsbygdskommuner där det vid flyktingkrisen fanns gott om tomma bostäder, men en svag arbetsmarknad.
Bland andra Expressens ledarsida och SVT:s Uppdrag Granskning har tagit läget i värmländska Filipstad som under flera år haft ett högt flyktingmottagande. Man beskrev det som att stora grupper nyanlända riskerade att fastna i ett bidragsberoende, och bli en permanent ekonomisk belastning för kommunen.
Hur ser läget ut för Västervik?
– Försörjningstödet har minskat i Västerviks kommun under ett antal år, säger Elisabeth Johansson, chef för enheten för arbete och kompetens på Västerviks kommun.
Vi har gått igenom försörjningsstödets utveckling sedan 2015. Precis som Elisabeth säger så har det minskat under de flesta åren. Ett undantag är 2018. Då steg kostnaderna. Enligt kommunens årsredovisning steg även antalet hushåll i kommunen som tagit emot bistånd under året, från 629 år 2017 till 686 året därpå. Det förklarades med mottagandet av nyanlända:
– Ökningarna kan kopplas till behov av försörjningsstöd efter avslutad etableringsersättning, står det i årsredovisningen.
Effekten tycks ha blivit kortvarig. 2019 sjönk antalet hushåll som var i behov av understöd igen, till 654.
Elisabeth Johansson pekar på arbetsmarknadsstatistiken. Jämfört med samma period förra året så har arbetslösheten bland utrikes födda sjunkit.
Kirsi Sedell Masters, chef för integrationsverksamheten, tror att det kan vara ett resultat av högkonjunkturen, och att Arbetsförmedlingen och kommunen lyckats samarbeta på ett bra sätt. Om den utvecklingen kan hålla i sig för framtiden vill hon inte sia:
– Konjunkturen kommer att påverkas av corona. Det som vi kan påverka är att fortsätta det goda samarbetet.
Ser ni att det finns grupper bland de nyanlända i som ni befarar kan fastna i ett långvarigt bidragsberoende?
– Grupper som man kan tänka sig har svårare att komma in på arbetsmarknaden är lågutbildade, svarar hon, nämner insatser för att se till att föräldralediga nyanlända inte halkar efter som viktiga:
– Föräldraledighet har visat sig försena etableringen.