Tidigare var det knarkaffärer i industrilokaler och bankrån som finansierade gängens affärer.
Nu är det pensionärer likt Maria i Västervik, på andra sidan luren, som står för kosingen. Själva kan brottslingarna sitta på behörigt avstånd och se pengarna trilla in.
Så kan man hårdvinklat beskriva den förändring som polisens Nationella bedrägericentrum (NBC) tecknar, i sin färska rapport. För övrigt samma bild som rikspolischef Anders Thornberg gav vid ett besök i Västervik i höstas.
Enligt NBC:s rapport var 48 procent av de som misstänktes för skjutvapenbrott mellan 2018 och 2021 också misstänkta för bedrägeribrott.
En stor del handlar om ”social manipulation” av olika slag. Rapporten lyfter bland annat upp ”vishing”, eller ”röstfiske”, som innebär bedrägerier över telefon likt det som drabbade Maria i Västervik. En brottsform som i hög utsträckning drabbar äldre och funktionsnedsatta.
Enligt Hans Brun, strategisk analytiker på Nationella operativa avdelningen, Noa, och en av rapportförfattarna, bekräftar studien vad man tidigare anat, även om kopplingens styrka förvånade.
Så här beskriver han konsekvensen:
– Vi kan se att den kraftiga ökningen av det dödliga skjutvapenvåldet och bedrägerierna under 2000-talet sammanfaller. Brottvinsterna från bedrägerierna genererar konflikter inom kriminella kretsar vilket resulterar i våldsanvändning, exempelvis genom utpressning och dödligt skjutvapenvåld, säger Hans Brun på Polisens hemsida.
Under 2021 uppgick brottsvinsterna från bedrägeribrotten till drygt 3,4 miljarder kronor.
I år har 59 personer avlidit av det dödliga skjutvapenvåldet (till och med november 2022).
För att komma åt de höga brottsvinsterna inledde polisens nationella bedrägericentrum i september ett samarbete med de största bankerna i Sverige i syfte att minska sårbarheterna i de finansiella systemen.
– Det behöver bli svårare att begå bedrägeribrott. Samarbetet med bankerna är ett viktigt steg i det arbetet, säger Jessika Nilsson, sektionschef för Nationellt bedrägericentrum, till Polisens hemsida.
Nyckeln är att skapa en bra balans mellan tillgänglighet och säkerhet i den nya digitala världen, menar Hans Brun i Svenska Dagbladet.
Men risken är att pengainflödet från bedrägerierna får allt större följdverkningar, när det stärker finanserna på samhällets skuggsida. Hans Brun menar också att gängen köper in sig i laglig verksamhet, och på så sätt snedvrider konkurrensen.
Den här typen av digital kriminalitet har inte heller någon nödvändig geografisk koppling, vilket gör att brottsoffren likaväl kan sitta i Bromölla, som i Boden eller Blankaholm. Finns telefonbedragare i Västervik? Ja det är möjligt, menade Jenny Westring på bedrägeriavdelningen i Kalmar, tidigare i höstas. Men det är inte en så relevant fråga, menade hon, gällande risken för Västerviksbor att drabbas.
NBC:s rapporten noterar också en central fråga: "Bedrägeribrottsligheten kännetecknas av låga inträdeskostnader med potentiellt mycket höga brottsvinster".
Därför kan det också attrahera personer som tidigare inte kunde spela någon framträdande roll i de kriminella miljöerna, menar författarna.
Hans Brun ser brottsligheten som ”systemhotande”.
– Det vi ser i rapporten är konturerna av svensk maffia. I de här nätverken och klustren hittar du också terrorfinansiering, säger han till SvD.