Barnkliniken - en pigg 50-åring
Det har hänt mycket inom vården sedan barnkliniken i Västervik öppnade för 50 år sedan. I dag är det öppet hus på barnavdelningen och då kan man bland annat se hur barn med eksem vårdades förr i tiden, de blev så gott som korsfästa i sängen för att inte kunna klia sig
Vårdutställning. Vård och teknik från barnklinikens historia visas i dag på barnavdelningen på sjukhuset. Iréne Ljung, Gun-Britt Andersson, Marie Törnlöf, Margret Aldman och Margareta Thörnlöv diskuterar barnvård vid en kuvös som var modern på 80-talet.
Foto:
Hon och kollegan Iréne Ljung är numera pensionärer men som anställda på barnkliniken i nästan 40 år har de varit med om många förändringar och framsteg inom vården. Förr fick föräldrarna inte vara med sina barn på sjukhuset på det sättet de är i dag.
- Om det har förändrats! Föräldrarnas medverkan var inte alls aktuell förr, säger Iréne Ljung.
Margareta Thörnlöv berättar att det var besökstimme tre gånger i veckan, och när timmen var slut gick sköterskorna runt och sa till föräldrarna att gå hem.
- Det var en timme de fick vara här. Alla grät och det var förfärligt.
Och hade sköterskorna tid över var det inte barnen man ägnade den åt.
- Det skulle städas och vikas tork och inte lekas med barn. Det var den andan och inte av elakhet, berättar Margareta Thörnlöv.
Forskningen har gjort enorma framsteg och företeelser som för 50 år sedan kallades vård skulle i dag gå under rubriker misshandel och tortyr.
- Man trodde till exempel inte att riktigt små barn kunde känna smärta. Man stack dem och gav dem injektioner, säger Iréne Ljung.
- De små, små barnen fick inte dropp som i dag, berättar Margareta Thörnlöv. Man stack in långa nålar under huden på ryggen på dem. Efteråt såg det ut som om barnen hade bröst på ryggen och de fick aldrig någon smärtlindring för detta. Det var bland det värsta att göra.
Marie Törnlöf är avdelningschef i dag och berättar om läget som råder nu.
- I dag vet man att nyfödda känner smärta, som vi aldrig tidigare trott. I dag får de smärtlindring via en sockerlösning som de får tutta i sig med munnen. Vi får se vad vi säger om det om 50 år.
Bedövningssalva används också flitigt i dag och står tillsammans med panodil faktiskt för en av de största kostnaderna inom barnvården i dag. Men självklart är det viktigaste att barnen får vara smärtfria.
Sjukdomar som var plågsamma förr finns det effektiva botemedel och lindring för i dag. För 40 år sedan var det vanligt att barn med astma låg inlagda i länge och infektioner som det finns vaccin mot i dag var dödliga, bland annat hjärnhinneinflammation och mässlingen.
Samtidigt som forskning har fört vården framåt har parallella utvecklingar skett. Docent Mossberg, som en gång startade kliniken i de gamla byggnaderna av sjukhuset, genomförde en du-reform i början av 70-talet.
- Det var en milstolpe, säger Margareta Thörnlöv. Det var fru, fröken, doktor, docent och syster man tilltalade folk med innan. Man var inte du med föräldrarna.
Kläderna som personalen bar var också helt annorlunda mot dagens. Sköterskorna hade förkläden och hättor och till och med de sjuka barnen hade särskilda kläder. De små barnen fick röda tofflor att bära och de lite äldre fick bruna sandaler.
På dagens sjukhus finns inte mycket kvar av den gamla vården. 1980 invigdes de nya lokalerna som barnavdelningen och mottagningen ligger i i dag. 1999 flyttade verksamheterna ihop på samma våning, något som all personal är överens om är det bästa för barnen.
När kliniken invigdes för 50 år sedan var docent Mossberg ensam läkare, som i stort sett hade jour dygnet runt. I dag finns 68 anställda på barnmottagningen och avdelningen. All personal är barnkompetent och 1994 fick kliniken sin första kvinnliga doktor, Margret Aldman. I dag är ungefär hälften av doktorerna kvinnor.
- Tyvärr är inte hälften av sjuksköterskorna män, säger Margret Aldman. Det är bara en.
Lekterapi är ett inslag i vården som inte existerade när kliniken öppnade. Sjukhuset i Västervik var bland de första i landet med lekterapi och har haft lekterapeuter anställda sedan 60-talet. De hjälper barn att bearbeta det de har varit med om. Barn som är rädda för sprutor kan få hjälp med lekterapi. Det finns också en sjukhusskola för inlagda ungdomar som vill plugga under vårdtiden.
I dag kan historieintresserade Västervikbor besöka barnkliniken och beskåda hur vården fungerade förr. En miniutställning har arrangerats för att fira 50-årsdagen (som egentligen inföll i tisdags).
Hur mår 50-åringen själv?
- Den är vid alldeles utmärkt vigör, säger Iréne Ljung.
Så jobbar vi med nyheter