Barn i missbrukarfamiljer ofta osynliga

I varje skolklass finns barn som lever i en familj där missbruk förekommer. Många av dem upptäcks inte. Men det finns metoder för att se, lyssna och stötta de utsatta barnen.

Stöd för barn. Vad händer med barnen när mamma och pappa dricker för mycket? Många barn lever i missbrukarfamiljer och får inte det stöd de behöver. Hur man kan upptäcka och stötta dessa barn,  berättade Elisabeth Hagborg, fil mag i socialt arbete, under en föreläsning på gymnasiet i tisdags.Foto:: Anders Liljegren

Stöd för barn. Vad händer med barnen när mamma och pappa dricker för mycket? Många barn lever i missbrukarfamiljer och får inte det stöd de behöver. Hur man kan upptäcka och stötta dessa barn, berättade Elisabeth Hagborg, fil mag i socialt arbete, under en föreläsning på gymnasiet i tisdags.Foto:: Anders Liljegren

Foto: Liljegren Anders

Västervik2008-01-30 00:06
Många barn lever i en missbrukarmiljö utan att få stöd i sin svåra situation. Hur dessa barn kan uppmärksammas, och hur de kan få hjälp, var temat för en konferens för lärare, socialarbetare och vårdpersonal under tisdagen. Det finns en stor osäkerhet runt hur många barn som lever i miljöer där missbruk av alkohol och narkotika förekommer. -Det kan röra sig om två-tre elever i varje klass. Man brukar talar om att det är cirka tio procent av alla barn och ungdomar i en population, berättade föreläsaren Elisabeth Hagborg som har lång erfarenhet av socialt arbete för utsatta barn.Hon konstaterar att det finns goda kunskaper, rutiner och samarbete mellan exempelvis sociala myndigheter, landsting och skola.- Men i bland brister det i tillämpningen och vi utför inte det som åligger oss. För att kunna stötta utsatta barn handlar det många gånger om att vara en "vettig vuxen". Viktiga personer runt barnen är exempelvis lärare, grannar, fritidsledare eller släktingar. - Men frågan är vem som finns där för läxläsning och samtal när det krisar hemma? Vet nätverket vem som har den funktionen? Man måste låta sammanhanget runt barnen bli tydligt och klart. Även föräldrarna behöver veta att det finns någon som kan hjälpa till när de inte orkar.Men det finns metoder att fånga upp barnen. Elisabeth Hagborg nämner stödgrupper, som även finns i Västerviks kommun, som en modell med goda resultat. Genom gruppsamtal får barnen berätta om sina känslor och bearbeta sina upplevelser.- De lär sig förstå vad de är med om, vad som händer. De behöver kunskap för att inte lägga skulden på sig själva. Det är också viktigt att känna en samhörighet med andra i samma situation. Studier i USA har visat att många barn faktiskt klarar sig bra i vuxenlivet trots svåra förhållanden under uppväxtåren. I samtliga fall har dock omgivande relationer varit avgörande. -I alla de här fallen fanns en betydelsefull vuxen under uppväxtåren. De kan även ha gift sig med en partner som har kunnat balansera upplevelserna, eller utbildat sig eller tagit värvning. För lärare och andra vuxna i barnens närhet gäller det att uppmärksamma att barn inte alltid uttrycker sig med ord. Ont i magen och huvud, trötthet och koncentrationssvårigheter kan tyda på att något är fel. Det kan också vara klassens clown eller eleven med bäst betyg som mår dåligt. - Barnen utvecklar olika överlevnadsstrategier för att hantera situationen. Det kan verka stereotypt att klassificera barnen, men i bland hjälper det när man ska stötta och få dem att öppna sig.Elisabeth Hagborg gör en jämförelse med hur soldater och räddningspersonal alltid har debriefing under och efter känsloladdade upplevelser. -De får en yrkesmässig hjälp att sätta ord på sina känslor. Om vi kunde ge detta till barn och ungdomar har vi medverkat till ett folkhälsoarbete. Det handlar om prevention, att skapa en känsla av sammanhang och kunskaper. Där är relationer livsviktiga, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om