I Västervik har ännu så länge bara tio procent av grundskolans totalt 300 tillsvidareanställda lärare skickat in sina lärarlegitimationer till barn- och utbildningskontoret.
Även för lärarna i Västervik gäller kravet för legitimation fullt ut från och med den 1 juli 2015. För de som anställts efter den 1 juli 2011 får dock endast den som är legitimerad bedriva undervisning och sätta betyg ensam efter 1 december i år.
– Från och med det datumet måste alla också vara legitimerade för att kunna fastanställas utan tidsbegränsning, säger Ewa Myhrén, utvecklingsledare för grundskolan i Västervik.
Reformen med lärarlegitimation tillkom för att höja kvaliteten på lärare i landets skolor, men har varit kantad med problem. Den skulle ha trätt i kraft 1 juli 2012, men fick skjutas upp till 1 december 2013.
Det har rört sig om flera olika slags problem. Dels har Skolverket haft svårt hinna med att behandla den stora mängden av legitimationsansökningar som inkommit, dels har lärare som är utbildade och varit verksamma i kanske 30 år plötsligt ansetts obehöriga enligt de nya kraven. Massor av lärare som nekats legitimation har överklagat beslutet.
De nya kraven på validering, alltså värdering av verksamma lärares kunskaper, har varit alldeles för snäva, anser bland andra ordförande Eva-Lis Sirén på Lärarförbundet.
Det var det andra lärarfacket, Lärarnas Riksförbund, som var drivande bakom reformen om legitimation för lärare. Dess ordförande Metta Fjelkner, håller med om genomförandet har skapat problem men anser samtidigt reformen vara oerhört viktig för läraryrkets status. Och för att kvaliteten på svensk skola ska höjas till sina tidigare nivåer.
Den nya lärarlegitimationen visar vilken behörighet en lärare eller förskollärare har, alltså i vilka skolformer, årskurser och ämnen som han/hon får undervisa och sätta betyg.
Sandra Andersson är ordförande Lärarförbundets Västerviksavdelning. Hon är skeptisk till att alla lärare i Västervik ska hinna ordna med sin legitimation i tid.
– Det var lite naivt av regeringen tro att den här reformen skulle funka så enkelt, säger hon.
– Ingen fast anställd obehörig lärare i Västervik ska dock behöva sägas upp på grund av avsaknad av legitimation. Då måste arbetsgivaren gå in i varje fall och vidareutbilda den personen till behörighet med pengar från "Lärarlyftet".
För förskollärarna går det i regel fortare att få legitimation eftersom de har en enhetligare utbildning. I grundskolan finns så många typer av lärare, utbildningen har sett väldigt olika ut genom åren och alla kurserna innehåller en rad olika varianter, inriktningar och ämneskunskaper.
Sandra Andersson är allvarligt oroad över att både Västervik och övriga Sverige snart faktiskt står inför en katastrofal lärarbrist:
– Fram till år 2020 har vi 70 000 – 80 000 pensionsavgångar samtidigt som väldigt få numera väljer läraryrket på grund av låga löner och en mycket hög arbetsbelastning. I dag finns knappt sökande till alla utbildningsplatser. Alla som över huvud taget söker till Lärarhögskolan kommer in. Det hade behövts ett större urval för att få de bästa som lärare.