Bara 1,5 procent kvinnor

Han har nyligen utsetts till regional jämställdhets- och mångfaldsutvecklare för Småland och har tillsammans med sju andra regionansvariga inlett sitt jobb att ändra attityder inom machovärlden på räddningsstationerna runt om i landet.Målet är 40 procent kvinnor, en målsättning som ligger långt fram i tiden. Förutom mansdominansen och synen på homosexualitet är den låga andelen brandmän från icke nordiska länder ett stort problem. Bara 1,5 procent tillhör den kategorin. I Västervik finns för närvarande två kvinnliga brandmän av totalt 24. Det var så sent som 1997 som de första anställdes i landet i ett separat projekt. Sedan har kvinnorna successivt fått visa att de kan "bära slang som en man", som också är en titel på en bok som sprids som informationsmaterial i det nu pågående arbetet med attitydförändring.Västervik ligger före många andra stationer, berättar Erik Flink. - Vi arbetar för att bli en brandstation för alla och nyligen har vi tillsatt en mångfaldsgrupp som jobbar med de här problemen. Eriks jobb är inte bara att försöka få till stånd förändringar internt, utan även att besöka skolor och tala om vad brandmannayrket innebär och hur man kan söka utbildning. En "prova på dag" för kvinnor ska arrangeras i mitten av oktober, och besök görs också på utbildningen Svenska för invandrare.- Det är höga intagningspoäng till den tvååriga utbildningen, och redan där blir det svårigheter för många utomnordiska sökande som inte har tillräckliga betyg. Det finns tyvärr många hinder i dag.Hur kommer det sig då att räddningstjänsten är så dålig på jämnställdhet? Ja, det finns många förklaringar, menar Erik.- Det finns traditionellt en stark manskultur inom kåren. Bilden av en brandman är en kille i 20 till 30 år och massor med muskler. Den starke mannen som kommer när larmet går och räddar folk när det brinner. Jargongen inom kåren brukar beskrivas som hård men hjärtlig.Ute på stationerna finns också en stark misstro mot att kvinnor rent fysiskt klarar jobbet. Och det är många gånger ett mycket tungt jobb. Men kvinnorna har visat att de klarar konditionstesterna och därmed klarar jobbet, eller i vissa svåra situationer får alternativa uppgifter som är nödvändiga. - Samtidigt tillför de en stor kompetens inom andra viktiga områden, till exempel inom det förebyggande området.Att det inte finns någon som öppet talar om sin homosexuella läggning är en siffra som skrämmer enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som står bakom den fyraåriga kampanjen.- Allt som avviker från normbilden av den starke brandmannen är svår att tvätta bort. Räddningstjänsten är en högt ansedd arbetsplats. Det som hotar normen blir ett hot mot gemenskapen. Vi måste få en demokratisk värdegrund som inte missgynnar någon beroende på kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund, säger Erik Flink.

Bara 1,5 procent kvinnor

Räddningstjänsten är en av Sveriges sämsta arbetsplatser ur jämställdhets- och mångfaldhetssynpunkt. Bara 1,5 procent är kvinnor. Och det finns ingen som är öppet homosexuell. - Det finns mycket att jobba på, säger Erik Flink, brandman i Västervik.