Badtunna orsakade kolera
Lysingsbadets tunna är säker.
Foto: MAGNUS GLANS Axel Ärlebrandt är arbetsledare på Lysingsbadet och har alltså bland annat träbadkaret på sitt ansvar. Efter larmet om att en kvinna smittats av kolera efter att ha badat i en liknande balja kommer rutinerna på Lysingsbadet att ses över, men redan nu rengörs karet noggrant efter varje uthyrning.
Foto:
I de allt populärare tunnorna gäller det att hålla hårt på hygienen eftersom badtemperaturen ligger runt 40 grader, då både människor och bakterier trivs bra. Särskilt om vattnet i karet inte är kommunalt vatten utan kommer från hav, insjöar och åar finns det risk för bakterietillväxt.
Lysingsbadet har sedan 1995 ett träbadkar, det som används nu införskaffades 2002 och är av amerikansk ceder, ett träslag som är hårt och tål vattnet bra.
? Det har inte varit några bekymmer. Vi tömmer karet efter varje uthyrning, säger Axel Ärlebrandt som är arbetsledare på Lysingsbadet och ansvarig för karet.
Vattnet i karet kommer från kranen, men ibland späder de med havsvatten, fast det är det kanske slut med nu.
? I och med att den här rapporten kom måste vi ju undersöka det, säger Börje Gustavsson som sköter badtunnan och Lysingsbadets bastu i samråd med Axel Ärlebrandt.
? Vi har klor i vattnet. Det dödar ju bakterierna, så det kan ju rädda oss från det här med havsvattnet, säger Axel Ärlebrandt.
Dessutom används långtidsverkande enzymtvättmedel till rengöring av karet.
Axel Ärlebrandt tror att boomen av privata träbadkar kan vara del i skulden till att bakterier frodas.
? De växer ju upp som svampar och finns överallt. Och folk sitter ju på vintern och häller i vatten. Jag tror att det är där problemet finns att de sitter och badar efter varandra i samma vatten.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!