Backekullen ett troligt ursprung till Kulbacken

Namnet Kulbacken har förmodligen en mycket enkel förklaring. I Sivers bok om Västervik 1758 nämner han i sin beskrivning av Norrlandet namnet "backekullen".
Monika och Bertil Andersson, som dagligen promenerar förbi Kulbacken, har gjort oss uppmärksammade om detta förhållande och undrar om inte namnet kan komma från backekullen.
"Ett litet torp therstädes bär ännu, till bevis om det som sagdt är, namnet av Ladugård. I then höga backekullen, ther spängerne slutas ifrån Slottsholmen, har slottets källare warit belägen, som ther ännu befintliga stora groparna wittna. Ther äro likaledes synlige wedermälen till stora fisk- och rudedammar, som warit slottet tillhörige".

Benämningen Ladugården fanns med på kartorna ända fram tills det att Tändsticksfabriken byggdes. "Spängerne" är pluralis av spång (en spång, flera spänger) och utgjorde de små broarna över vattendragen mellan Slottsholmen och "backekullen".
Backe och kulle vet alla vad det är för något och att namnet backekullen så småningom övergick till Kulbacken är inte en orimlig tanke och låter lite bättre än att namnet skulle ha kommit från danska kanonkulor i backen.
Sivers skriver det här 1758 och det är alltså inte så långt efter danskarnas sista härjningar i Västervik 1677.