Avskräckande med hårdare straff?

En vanlig myt som rör straff och dess effekter är antagandet om att straffets styrka inte har någon koppling till vilken effekt det har på brottsligheten i ett samhälle. Därför har vi i Sverige länge kunnat försvara våra milda straffsatser med argument som att det inte gör någon skillnad om vi delar ut längre straff, det är bara mer kostsamt för samhället att hålla folk inlåsta längre och åsamkar individen onödig frihetsberövning.Men den här synen på straff verkar vara på väg att förändras, då regeringen har infört högre straffsatser för grövre brott som mord samtidigt som vetenskapliga studier pekar på att just hårdare straff har en avskräckande effekt.Nationalekonomen Niclas Berggren har på sin blogg samlat vetenskapliga studier från USA, Australien och Sverige som pekar på hur hårdare straff fungerar avskräckande. Men det handlar inte enkom om längre eller hårdare fängelsestraff, utan också om en hur en ökad polisiär närvaro fungerar förebyggande i samhället.Med forskning är det som bekant som allt annat här i världen, den som söker skall finna.Och den som bemödar sig kommer därför på samma sätt kunna hitta statistik och vetenskap som talar för det motsatta, att strängare straff inte leder till minskad kriminalitet. Därmed inte sagt att det inte går att generalisera över orsakerna till varför strängare straff kan ha avskräckande effekt. Om man dessutom beaktar det här med polisnärvaron, så inser man att för att minska brottsligheten behövs inte bara reaktioner utan proaktivitet. Att jämföra brottstatistik mellan olika länder är inte helt okomplicerat, och involverar faktorer som anmälningsbenägenhet och kulturella skillnader i synen på brott. Ändå kan man se vissa skillnader i vilken typ av brott som är vanligare i olika länder.I den internationella brottsofferundersökningen ICVS ,The International Crime Victimisation Survey, finns det nämligen en del variationer i vilken typ av brott som är vanligast förekommande. 17 länder är undersökta, främst västeuropa samt USA, Australien och Japan. Mest anmärkningsvärt är kanske att samtidigt som risken att utsättas för brott minskade generellt i de undersökta länderna under det föregående decceniet, sågs en ökning i Sverige (samtliga brott per 100 invånare). Det har sedan 60-talet varit svårt att försvara värdet av hårdare straff i Sverige. Vi tenderar att

uppehålla oss kring diskussionen om hur man ska kunna återanpassa brottslingen till ett normalt liv, snarare än vilka åtgärder man ska ta till för att skydda samhället från brottslingen. Visst är det viktigt ur människovärdeperspektiv att inte bara förvara fängelsefångar utan att också se efter människan. Samtidigt så läggs alldeles för mycket emfas på att den dömdes rättigheter ska försvaras på bekostnad av det övriga samhällets trygghet.När den mjukare linjen uppenbarligen inte varit så framgångsrik kan det vara värt att ifrågasätta den som sådan. Och när kriminologers och sociologers resultat kompletteras med ekonomers finns det möjlighet att se saken i ett annat ljus. Det kan vara nyttigt att få de vedertagna uppfattningarna omprövade ibland.

Avskräckande med hårdare straff?

Strängare straff leder inte per automatik till lägre kriminalitet, men det har en avskräckande effekt som är värd att analysera.