Avgift på skolmat togs tillbaka
Protester tvingade politikerna på Gotland att riva upp beslutet efter några terminer.
-Politikerna ändrade sig på grund av alla diskussioner och påtryckningar, berättar Inger Göthberg, kostchef för barn- och utbildningsförvaltningen i Gotlands kommun.
Förslaget att avgiftsbelägga skolmaten för gymnasieeleverna på Gotland väcktes sedan skolledningen fått i uppdrag att spara pengar åt förvaltningen. En särskild grupp reste runt i landet och tittade på skolor där liknande system användes. Till slut bestämde man sig för att satsa på en lösning med en kortläsare kopplad till en tallrikskassett. Ett system som kostade 250000 kronor att inhandla, men som man hoppades skulle spara en miljon kronor per läsår åt förvaltningen.
Systemet infördes i november 1999 och fungerade så att eleverna fick ladda ett förköpskort med en viss summa pengar. Vid förbetalning av minst 10 måltider kostade varje måltid 12,50 kronor. Köpte man färre än så betalade man 15 kronor per måltid.
När eleverna skulle äta stack de in kortet i en kortläsare kopplat till tallrikskassetten. Därefter fick de sin tallrik. När kortläsaren indikerade att antalet förbetalda portioner började ta slut, var det bara att via inbetalningskort betala in ett nytt belopp.
-Det gjordes många försök att kringgå systemet. En del tog med sig egna tallrikar till skolan, andra lade mat direkt på brickan. Och skolan hade inte tillräckliga resurser att kontrollera att systemet verkligen efterlevdes, säger Inger Göthberg.
Reaktionerna mot systemet blev starka, både från elever och föräldrar, och såväl Inger Göthberg som andra tjänstemän och politiker fick många samtal från arga människor.
- De tyckte att det var fel att ta betalt för maten, förklarade att de inte hade råd och att en del barn tvingades svälta. Det var inte helt lätt att vara kostchef då, minns Inger Göthberg.
Själv upplevde hon att de flesta fortsatte att äta trots att det kostade pengar.
-Vi hade redan innan systemet infördes ett bortfall på cirka 25 procent på skolmaten och det blev ungefär samma resultat när man fick börja betala för maten. Så jag tror att de som verkligen ville äta, fortsatte att göra det .
Till sist föll politikerna till föga för det hårda trycket från allmänheten och hösten 2000 skrotade man systemet.
-Det blev mycket administrativt jobb efteråt som tog tid. Vi var ju tvungna att betala tillbaka pengar till alla som hade betalat in på kortet och det var viktigt att pricka av ordentligt så att vi inte missade någon, säger Inger Göthberg.
Allt som allt kostade systemet 250000 kronor i inköp och 146000 kronor i administration under de terminer det användes.
Men sparade man egentligen några pengar?
-Jo, lite sparade vi nog, men jag vet inte hur mycket. Men hade systemet fått fortsätta så hade det ju blivit mer, tror Inger Göthberg.
Det inköpta kassettsystemet finns fortfarande kvar i Gotlands kommuns ägo, men är undanstoppat. Man vet ju aldrig när det kan komma till användning igen.
Så jobbar vi med nyheter