Rexh-Gjuliano Selimaj är platssamordnare och tillförordnad verksamhetschef på asyl- och flyktinghälsovården i Hultsfred. Det är härifrån all asyl- och flyktinghälsovård i Kalmar län utgår och de har både stationär och mobil hälsovård med två sjuksköterskor och två till tre inhyrda läkare.
Västerviks kommun har sammanlagt 428 platser dit asyl- och flyktinghälsovården kommer för att göra hälsoundersökningar. Av de platserna är 408 asylboenden och 20 är egna boenden.
2011 tog Sveriges kommuner och landsting, SKL, fram statistik som visar att 54 procent av alla nyanlända i Sverige nås med hälsoundersökningar. I Kalmar län ligger man dock mycket högre än så.
– Vår inriktning är att bedriva Sveriges bästa asylhälsovård och nå hundra procent av alla nyanlända. Nu är vi uppe i mellan 95 och 97 procent och det är vi stolta över, säger Rexh.
Den 1 juli kom en ny lag som säger att papperslösa vuxna ska få samma vård som asylsökande och flyktingar. Enligt lagen handlar det om vård som inte kan anstå, vilket innebär vård som medicinskt sett inte kan vänta. Förutom akut läkarvård inkluderas även tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, läkemedel, samt en hälsoundersökning.
Svensk hälso- och sjukvård har anmälningsplikt men också sekretess. Det innebär att de måste anmäla en person som de misstänker har begått ett brott som kan ge ett fängelsestraff i mer än ett år. Men att uppehålla sig i landet utan tillstånd är inte brottsligt i den bemärkelsen.
– Vi är inte skyldiga att anmäla patienten till myndigheterna men vi kan inte ljuga. Om polisen ringer och frågar om en person med ett visst namn har varit hos oss och vi vet det så är vi tvungna att tala om det. Det är en vågskål, vi är lojala mot både patienterna och myndigheterna.
Att papperslösa har rätt till akutvård i Västervik har varit en självklarhet sedan länge, det säger chefen för akutmottagningen, Karl Landergren. Då landstinget i Kalmar län haft som policy att ge vård även till människor utan tillstånd finns det redan rutiner för den typen av ärenden.
– Vi har ingen specifik utbildning, vi har pratat och alla vet vad det är som gäller. Det har hänt då och då att vi har vårdat människor utan papper och jag vill tro att det fungerar bra, säger Landergren.
Läs mer i dagens VT.