Återbesök i Kamomilla stad
När Teaterskeppets uppsättning av "Folk och rövare i Kamomilla stad" hade premiär i Prostgårdsträdgården för ett år och en månad sedan placerades Malin Perks recension under vinjetten Barnteater.Rätt? Ja - om man menar barn i alla åldrar!
Tre kända rövare. Här är de fruktade rövarna i Kamomilla stad, Jonathan, Jesper och Kasper. I rollerna från samma vänsterhåll Daniel Carlsson, Jan-Olov Persson och Roger OskarssonFoto: ANDERS LILJEGREN
Foto:
Publiken blir så stor som trädgårdens läktare rymmer, så där 150 personer, om man räknar med alla barn som kan sitta på gräset mellan läktarn och scenen.
Antalet medverkare är förresten så stort att ensemblen själv nästan skulle fylla läktarn. På scenen, eller scenerna - rörligheten är ungefär som på Skansens Allsång - är 40 med och spelar. Räknar jag in alla krafter bakom och runtom scenen, för att inte tala om hela produktionen handlar det nog om sjuttio till.
Sådana satsningar imponerar. Sådana satsningar är grunden, ja förutsättningen för ett aktivt teaterliv i vår stad. Även de allra yngsta kan komma in, och vandra vidare, i det härliga samjobb som amatörteater är.
Storyn om de tre rövarna som råkar bli ordentliga människor är inte märkvärdig, och jag tänker inte berätta den. Men den har humor och glada melodier. Det är faktiskt femtio år sedan norrmannen Torbjörn Egner skrev pjäsen. Men då hette den "Folk og rövere i Kardemomme by". Varför översättarna till svenska tog till den svagare kryddan kamomill vet jag inte. Men staden liknar Västervik utom i en detalj. Vi har ingen spårvagn. Men visfestival har vi. Och i pjäsen är det stans överkonstapel Bastian som styr och ställer som en Kamomillas Hansi Schwarz.
Bland de fyrtio på scenen är det några roller som det mesta kretsar kring.
Överkonstapeln har jag nämnt. Honom spelar Roland Andersson, precis som förra året. Över huvud taget är skillnaderna från förra året knappt synliga. Pjäsens starkaste personlighet heter Fröken Sofie, i Lotta Hanssons starka och flinka händer. Claes Andersson, han som fyllde 80 för ett par veckor sen, har rollen som Tobias, gamlingen som både är stans hjärna och hjärta.
De tre rövarna spelar Roger Oskarsson, Jan-Olov Persson, Daniel Carlsson och gör det bra. Framför allt hörs deras röster hela tiden. Tekniskt är alltid utomhusföreställningar lite vanskliga.
Spelets djurhandlare, Fredrik Ejemyr, har han om tretton djur på scenen.
Dessutom spelar Marcus Pettersson den ensamme, sökande kamelen med en inlevelse att man häpnar.
Allt och alla går inte att räkna upp här men scenlösningarna och scenbilderna är precis vad man kan önska sig, Att just västervikskonstnären Benny Ekman fick det jobbet förra året var perfekt!
Nu rullar det vidare. Nio föreställningar är planerade, ända fram till lördagen den 13 augusti.
Somrar med storslagen sommarteater har kommit och gått på olika håll i Västervik. Så skönt att det finns kraft i Teaterskeppet!
Så jobbar vi med nyheter