Bland de invånare som är födda i ett annat land låg arbetslösheten på 20 procent i Västerviks kommun under augusti månad, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.
Det motsvarar 445 av 2 225 personer och är 6,6 procentenheter färre än samma period året innan. I mer än ett år har arbetslösheten bland utlandsfödda minskat för varje månad.
– Den har gått ner väldigt mycket i vårt län, mer än vad den minskat i riket, säger Kalle Östergren, arbetsförmedlingschef i Kalmar län.
Vad beror det på, tror du?
– Det är flera olika orsaker. Dels har vi ett nära samarbete med flera aktörer när det gäller den här målgruppen. Vi har ett mycket gott samarbete med kommunerna, som har haft specifika avdelningar och projekt för att få en integration, det är jag väldigt glad för. Sedan är det ju så att vi haft en viss utflyttning. Så det är lite olika faktorer.
Även skillnaden när det gäller arbetslöshet hos utlandsfödda jämfört med hela befolkningen har minskat. I dag ligger skillnaden på 13 procent i Västerviks kommun.
Finns det några jobb som utlandsfödda oftare får än de som är födda i Sverige?
– Det följer mycket strömmen, det är inte så stor skillnad. Många går till industrin, men så ser det ju ut bland de som inte är utlandsfödda också.
Kirsi Sedell Masters, verksamhetschef för flyktingmottagning och integration i Västerviks kommun, tror att samverkan är en nyckel till att lyckas. Även hon tycker att samarbetet har fungerat bra mellan de olika instanserna som hjälper nyanlända. Kommunen har haft ett antal projekt – så som Västerviksvärd, föreningslotsen och Ny kompetens. Sedan två år tillbaka pågår projektet Yrkesvärd, där nyanlända matchas ihop med yrkesverksamma kommuninvånare.
– Vi har tagit med oss erfarenheter från de tidigare projekten, och jobbar mer mot arbetsmarknaden, berättar Kicki Sedell Masters.
Vad är det för erfarenheter ni dragit?
– När vi hade Ny kompetens märkte vi att vi måste ha ett starkt individfokus. Vi har också sett att arbetslivsorientering är en jätte-jätteviktig del. De som kommer hit behöver lära sig tydligt och klart hur det funkar på den svenska arbetsmarknaden. Vi hade en föreningslots, och såg då att föreningarna är en viktig del för att hitta ett socialt nätverk och få referenser. De allra flesta jobben får man genom någon kompis, sitt sociala nätverk.
Det är dock fortfarande betydligt fler utlandsfödda som är arbetslösa jämfört med svenskfödda. Kirsi Sedell Masters ser ett behov av att jobba mer mot utlandsfödda kvinnor, som generellt oftare är arbetslösa jämfört med män. Innan covid-19 genomfördes projekt riktat mot föräldralediga, som då kunde ta med sina barn. Deltagarna fick lyssna på olika aktörer som berättade om hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige.
– Projektet var oerhört populärt, och flera av de som var med fick nya idéer och planer på vad de kunde göra framåt.
Kan kulturskillnader spela roll, att man till exempel i högre grad väljer att vara hemma länge med sina barn som utlandsfödd kvinna?
– Ja, absolut. Och det är vår uppgift att via samhällsorienteringen tydligt lyfta att det handlar om att varje vuxen ska försörja sig själv. Vi pratar om vilka ekonomiska skillnader det blir om bara en jobbar, och att man behöver jobba tillsammans för hela familjen. Det ökar möjligheterna att till exempel köpa en bostad, och välja var man ska bo. Vi behöver vara tydliga, och inte så rädda.