Äntligen kan bina flyga ut
VT följer livet i ett bisamhälle under ett år.
- Det allra första bina gör när vårvärmen nu kommer är att flyga ut och bajsa. De har hållit sig hela vintern.
- De små gula streck och fläckar man så här års ofta ser på tvätt utomhus och på bilar är inget annat än bibajs.
- På vägen tillbaka till kupan tar bina med sig vatten de sugit upp med sin snabel och kanske även lite nektar.
Vätskan blandas med det socker som fortfarande finns i kupan, för att användas som mat både till larver och till bina själva.
I binas föda ingår även pollen (protein) som redan nu finns att tillgå på bland annat sälg.
Ja, glädjen stod högt i tak när Västerviks biodlare för några dagar sedan lyfte av taken till kuporna på Kulbacken i Västervik. Där formligen sjöd av intelligent liv!
Vid lunchtid på onsdagen, när VT besöker Kulbacken, är trafiken till och från kupornas fluster (brädan vid ingången) i nivå med vilken internationell storflygplats som helst.
Disciplinen ser ut att vara ytterst god. Bina både startar och landar i vad som verkar vara vissa trafikvarv.
Luften är full av vårglada och ystra små arbetsbin som nu för första gången får andas vårluft.
Ovanligt många bin har på sina bakben sprängfyllda säckar med gula pollenkorn.
Det måste bli minst åtta plusgrader ute för att bina ska betrakta vintern som slut och bege sig ut för att premiärflyga efter fyra, fem månader i stillhet inne i den mörka men ombonade kupan.
Cirka 10000 bin övervintrar i kupan. Samtliga är honor.
De onyttiga karlarna, drönarna, sparkas alltid ut ur kupan för att dö när höstens kyla och matbrist börjar göra sig påmind.
Övervintrar i kupan gör, förutom den ensamma och jättelika drottningen, enbart arbetsbin. Arbetsbin är honor med outvecklade könsorgan.
- Alla bin i en kupa bildar under vintern för värmens skull ett stort klot med drottningen skyddad längst inne i mitten.
- Tillsammans bildar de en slags homogen organism där allt går ut på att trygga drottningens fortsatta existens och se till att temperaturen längst inne i klotet oavsett yttertemperaturen aldrig någonsin understiger 22 plusgrader, berättar Walter Doerr.
Under högsommaren finns som mest upp till 80000 bin i ett bisamhälle. Omkring 2000 3000 av dem är då drönare.
Bara 8-10 drönare parar sig med drottningen, som blir befruktad en enda gång under sitt cirka treåriga liv.
- Vad alla de andra drönarna har för funktion vet man inte, säger biodlaren Ingrid Olsson.
Förr i tiden var bisamhällena nästan viktigare än korna för människorna. Honungen var den enda sötningsmedel som fanns att tillgå och kupornas bivax användes för att tillverka vaxljus.
Idag anses binas viktigaste roll vara pollineringen. Till de stora äppelodlingarna nere i Kivik hyrs faktiskt varje år in cirka 5000 bikupor med vardera uppemot 80000 bin.
- Då blir det lite arbete utfört och odlarna får många och fina äpplen, skrattar Ingrid Olsson.
En kritisk period för bina kan infalla vid månadsskiftet april/maj. Då har aktiviteten blivit hög inne i kupan. Drottningen kan vid goda förhållanden lägga upp till 2000 ägg per dygn, vilka tillsammans med bina själva behöver mycket mat.
- Blir det då ett bakslag i vädret så att bina tvingas hålla sig hemma kan en akut matbrist uppstå på bara några timmar, säger Walter Doerr.
- Då måste vi snabbt ge bina sockerlösning. Vi blandar vanligt strösocker med vatten och ställer in i kupan.
Intresset för biodling har de senaste åren växt sig allt starkare i Västervik. Allt fler fascineras både av de intelligenta små djuren och av honungen som påstås ha en rad för människan hälsobringande egenskaper.
- Till den nybörjarkurs för biodlare vi startar den 5 maj har redan nio personer anmält sig. Det är oerhört glädjande.
Så jobbar vi med nyheter