Barn- och ungdomshälsan erbjuder den digitala utbildningen "Möt ditt barns oro" för föräldrar.
– Vi får visserligen fler patienter för varje år, men vi har märkt är att antalet patienter som söker hjälp för oro och ångest har ökat under 2021 och 2022.
Det säger Anders Rönnberg, psykolog vid Barn- och ungdomshälsan i Västervik.
Varför tror du att fler söker hjälp?
– Vi vet inte varför. Det finns många tänkbara och relativt troliga förklaringar. Det skulle kunna ha att göra med pandemin. Många var oroliga för att blir sjuka i corona och hörde av sig till oss om det. Pandemin kan ha skapat en allmän osäkerhet i samhället och även gjort att rutiner med skola och fritid kom av sig och gjort att oron slog fäste hos fler.
Den digitala kursen Möt ditt barns oro finns på 1177 och går att ta del av i inloggat läge efter kontakt med Barn- och ungdomshälsan.
Enligt Anders Rönnberg är det väldigt vanligt att barn är oroliga för olika saker.
– Det är helt naturligt och oro kan vara bra. Men det är också ganska vanligt att barn är lite för oroliga och det kan ställa till problem. Barnet kanske inte vågar göra saker som det egentligen vill göra.
Vad är barn och ungdomar ofta oroliga för?
– Det handlar ofta om väldigt vardagliga saker. Små barn kan vara rädda för monster under sängen. En del är oroliga för att det ska hända någon i familjen någonting eller så är de rädda för att göra fel i skolan. Andra är rädda för åskan. Sen är det relativt vanligt att barn är rädda för djur.
De två senaste åren har fler barn och unga sökt hjälp för oro och ångest i Västervik.
Vad kan man göra som förälder om man har ett oroligt barn?
– Om det handlar om vardaglig oro så handlar det ofta om att lugna och säga att det kommer att gå bra. Men om man som förälder märker att ens barn är väldigt oroligt, att oron återkommer och det inte hjälper att lugna så kan man prata med barnet om oron som ett falskt alarm, det brukar vi göra på barn- och ungdomshälsan. Hjärnan har helt enkelt hakat upp sig och fått för sig att något är farligt fast det egentligen inte är det.
Anders Rönnberg berättar att då kan man börja prata om något som barnet varit rädd för tidigare men som inte var farligt egentligen. Hur man pratar beror på barnets ålder.
– Vi på barn- och ungdomshälsan brukar prata om "Rädslogubben" som finns i barnets huvud och som tror att något är farligt och slår larm. Kanske kan man testa det hemma. Sen kan man prova att utsätta sig för det man är rädd för och på det sättet upptäcka att det inte var så farligt.
"Vi på barn- och ungdomshälsan brukar prata om "Rädslogubben" som finns i barnets huvud och som tror att något är farligt och slår larm. Kanske kan man testa det hemma. Sen kan man prova att utsätta sig för det man är rädd för och på det sättet upptäcka att det inte var så farligt", säger psykologen Anders Rönnberg.
Anders Rönnberg berättar att då kan man börja prata om något som barnet varit rädd för tidigare men som inte var farligt egentligen.
De två senaste åren har fler barn och unga sökt hjälp för oro och ångest i Västervik.