Antalet hemmasittare har ökat under pandemin

Ett 20-tal grundskoleelever i kommunen är vad som brukar betecknas som hemmasittare. Det vill säga – de går inte i skolan alls.

Antalet hemmasittare ökar, och det är ett nationellt problem, menar elevhälsochef Gerd Henriksson. Skolverket för dock inte statistik över elevers frånvaro och därför har vi inte kunnat hitta några samlade uppgifter över hur många hemmasittarna är ur ett nationellt perspektiv.

Antalet hemmasittare ökar, och det är ett nationellt problem, menar elevhälsochef Gerd Henriksson. Skolverket för dock inte statistik över elevers frånvaro och därför har vi inte kunnat hitta några samlade uppgifter över hur många hemmasittarna är ur ett nationellt perspektiv.

Foto: Anna Persdotter

Västervik2021-09-12 18:30

Under maj månad i år var 22 av 3 700 grundskolelever i Västerviks kommun frånvarande på heltid, en siffra som är högre än vad som brukar vara fallet mot slutet av terminen ett vanligt år.

– Antalet hemmasittare har ökat under pandemin, säger Gerd Henriksson, elevhälsochef.

Hon menar att detta är ett nationellt problem och alltså inte unikt för Västervik.

– Det är oroande. Och jag önskar att den här frågan skulle uppmärksammas mer. 

I Västerviks kommun har de senaste tre åren mellan 10 och 15 barn och unga årligen hållit sig borta från skolan på heltid. 

– Vad som ligger bakom uppgången under pandemin har vi inte kunskap om än, säger Henriksson.

Grunderna bakom att barn håller sig hemma skiftar, betonar hon.

– Det här är komplext. Orsaken till problematisk skolfrånvaro behöver skolan utreda. 

undefined
"Relationsbyggande, trygghet, strukturerad planering och elevens delaktighet är avgörande för att få tillbaka eleven till skolan", säger elevhälsochef Gerd Henriksson.

Gerd Henriksson förklarar att närvaro och frånvaro rapporteras in till barn- och utbildningsnämnden varje månad, utifrån tre kategorier:

* Helt frånvarande/kommer inte till skolan alls.

* Hög frånvaro men kommer till skolan till och från.

* Ströfrånvaro såsom korridorsvandrade och sena ankomster.

Hur jobbar man med att locka tillbaka de elever som inte går till skolan, eller som har hög frånvaro?

– Skolorna arbetar intensivt med detta. Man arbetar även utifrån ett förebyggande perspektiv. Just nu håller kommunens närvaroplan på att uppdateras och den har skolorna i uppdrag att följa.

Och lite mer konkret?

– I kommunen finns ett mobilt team med specialpedagoger, en socialpedagog samt en IKT-pedagog (IKT står för Information, kommunikation och teknologi, reds anm) som arbetar med att ge skolorna stöd.

– De blir ofta involverade när elever hamnat i problematisk skolfrånvaro. Och de har under det senaste året drivit ett projekt där de provat olika arbetssätt för att få tillbaka elever till skolan, med gott resultat. 

Under kommande läsår har kommunen också inlett ett forskningssamarbete med Campus och Linnéuniversitetet om problematisk skolfrånvaro, berättar Henriksson. 

– En framgångsfaktor är att göra en noggrann kartläggning, där elevintervjuer och en intervju med vårdnadshavarna blir en viktig del för att finna lösningar.

Hittills i år har man lyckats få tillbaka fem elever. 

Ibland behövs stöd i hemmet. Och på familjeenheten finns en förebyggandegrupp som kan erbjuda stöd till familjer med barn och ungdomar som inte går i skolan eller har hög frånvaro.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!