Myndigheten menar att kvinnan tjänat pengar på att: "... medvetet och avsiktligt rapporterat arbete respektive ledighet på ett felaktigt sätt."
Bakgrunden är att kvinnan inom ramen för sin anställning på myndigheten, haft ett annat uppdrag på heltid. Ett uppdrag med en högre nivå av eget ansvar än ett vanligt kontorsjobb. I samband med att myndigheten uppmärksammade att hon bara hade två veckors semester i somras kontaktades den andra uppdragsgivaren. Orsaken var att man kände en oro över kvinnans arbetsbelastning.
Men uppdragsgivaren delade inte oron, och såg inget skäl till att hon inte skulle kunnat ta ut mer semester än två veckor. Det kom dessutom fram att kvinnan under året anmält frånvaro både på grund av sjukdom och semester till uppdragsgivaren – men utan att meddela sin arbetsgivare. Därmed fick hon lön för dagar som hon inte jobbat, skriver personalansvarsnämnden.
När nämnden utrett saken under hösten har det också kommit fram att den arbetstid som kvinnan registrerat inte stämmer överens med den tid hon varit inloggad på sin dator. Det diffar med nära 280 timmar. Kvinnan själv hävdar till sitt försvar att hon tidigare rest mycket och ibland tar emot samtal före eller efter jobbet. Därmed ska hon ha haft svårt att redovisa sin faktiska arbetstid. Om loggen visar att hon inte varit inloggad alls under tider hon sagt sig vara inloggad måste det vara loggen som visar fel, hävdar hon.
Dessutom poängterar hon, enligt myndighetens referat i nämndbeslutet, att hon efterrapporterat sina arbetstider precis på det här sättet över tid, utan att arbetsgivaren tidigare haft några invändningar.
Personalansvarsnämnden köper inte förklaringarna och menar att hon "grovt åsidosatt sina skyldigheter" och därför kan avskedas. Arbetsgivaren har också polisanmält kvinnan för bedrägeri.
Kvinnan har i sin tur tagit hjälp av sitt fackförbund, som lämnat in en förhandlingsframställan till myndigheten. I dokumentet, som vi tagit del av, skriver de att avskedandet skett "utan att det funnits laga grund" och beskriver det som ett brott mot lagen om anställningsskydd.
De yrkar på skadestånd och begär att motparten redovisar mer av sitt beslutsunderlag.