Annorlunda president i tiden

Utrikeskolumnen ägnas åt USA:s tillträdande president, Barack Obama. Bo Ture Larsson tecknar i dag en bild av Obama och valresultatet för en knapp vecka sedan.

Obama, en annorlunda president, skriver Bo Ture Larsson i dag. Foto: Scanpix

Obama, en annorlunda president, skriver Bo Ture Larsson i dag. Foto: Scanpix

Foto: Charles Dharapak

Västervik2008-11-10 00:06
I Barack Obamas meritförteckning finns att han, jurist, vid University of Chicago undervisat om betydelsen av grundlagen, från 1789. Han vet därför exempelvis att dess upphovsmän, som han i sitt segertal hyllade för deras visioner, 1789 utgick från att svarta inte vara fullvärdiga människor utan ägodelar som kunde köpas och säljas. Ännu 1857 förklarade högsta domstolen, som avgör huruvida lagar stiftade av de folkvalda är förenliga med grundlagen, att ingen med ursprung i Afrika kan vara medborgare i USA. Efter inbördeskriget, i tillägg till grundlagen 1865 och 1868 ändrades detta totalt. Men verkligheten blev sådan att USA 150 år senare ändå upplever det som historiskt att Obama, med vit mor från Kansas och svart far från Kenya, kunde nomineras som presidentkandidat av sitt parti demokraterna, och vinna. Amerikaner sägs ha en förkärlek för superlativer - överdrifter. Beteckningen "historiskt" om valresultatet är motiverad. Men mest för att det handlar om USA:s förflutna. Obamas seger var övertygande, med sju miljoner fler röster än republikanen John McCain, 52 procent mot 47 procent. I förra presidentvalet 2004 fick George W Bush 62 miljoner röster, 51 procent, och demokraten John Kerry, 59 miljoner, 48 procent. Jordskred i antalet röster är det inte fråga om. Oviljan mot president Bush kallas en viktig orsak till Obamas seger. Men Bush har även hjälpt Obama på ett positivt sätt - när han lät USA på världsscenen företrädas av först Colin Powell som utrikesminister, och sedan Condoleezza Rice. Båda två genom sin bakgrund avgjort "svartare" än Obama. Båda hade om de velat förutsättningar, i utgångsläget bättre än Obamas, att göra karriär i USA:s rikspolitik. E Pluribus Unum - Av många, ett - är ett av de latinska motton som återfinns på USA:s statsvapen och även på pengarna. Obama citerade mottot i sitt segertal. Han lovade, som sig bör, att företräda hela USA.Valet av statschef för 300 miljoner människor, med ursprung överallt i världen, är onekligen en symbol för sammanhållning. Men mångfalden, positiv, splittringen, negativ, är precis lika närvarande. Obama har något förändrat den politiska geografin, tack vare starkt stöd bland kvinnor och ungdomar, men de senaste presidentvalens uppdelning består, med demokratisk dominans i nordöst och längs stillahavskusten och republikansk styrka i söder och väster om Mississippi. Extremerna blev 67 procent för Obama i Vermont och 65 procent för McCain i Wyoming. Republikanerna har lidit ett svårt nederlag. Men de behåller brohuvuden att åter bryta sig ut från, om de vill, med bättre politik och bättre ledare. Ingen tid för lagerkransning - nu börjar det svåra. Den rubriken på en valkommentar sammanfattar Obamas situation. Det sägs att ingen president under Obamas livstid stått inför sådana utmaningar som han. Här är en 47-årig, tämligen färsk senator utan egentlig erfarenhet av praktiskt politiskt ledarskap som bett om och fått väljarnas förtroende att ge svar på gigantiska inrikes- och utrikespolitiska frågor. Den tänkande, vältalige, kontrollerade Obama skiljer sig från tidigare presidenter i modern tid. Frågan är vad detta betyder för hans förmåga att bidra till lösningen av dagens akuta och morgondagens förväntade problem. Obama är annorlunda. Han har omvandlat sitt utanförskap till en kraft som gjort honom till politisk insider. Till den grad att han, hustrun Michelle och döttrarna snart blir insider i Vita huset.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!