Anita fick "Bim bam bay" migrerad

Anita Göthe har många gamla stenkakor hemma och när det var öppet hus på Ljudmigreringscentrum passade hon på att ta med några av dem dit för att få dem överförda till cd.

Avtryck. Bengt Göthe lämnade på Ljudarvets dag ett ljudavtryck till framtiden.

Avtryck. Bengt Göthe lämnade på Ljudarvets dag ett ljudavtryck till framtiden.

Foto:

Västervik2006-10-27 00:25
- Min bror och jag skaffade en vevgrammofon på 40-talet och köpte stenkakor. Jag fick fem kronor i veckopeng och skivorna kostade 4:50, berättar Anita Göthe.
I går besökte hon Ljudmigreringscentrum som hade öppet hus för allmänheten. Anita tog med sig några av sina gamla skivor för att få dem digitaliserade.
- Jag har alltid varit intresserad av musik. Den första skivan jag köpte var "Tjo vad det var livat". Sen blev det mer amerikanskt och självklart Elvis. Oh, vad jag spelade då. Jag spelade skivorna om och om igen.

Ur påsen med skivor plockar hon fram en med Frank Sinatra och "Bim bam baby".
- Jag har funderat på vad man ska göra med stenkakorna. Jag vill ju ha dem kvar, men de låter ju inget vidare längre.
Anita berättar om sin gamla vevgrammofon som var så tung att stiftet pressades ner i skivorna. Hon försökte bygga om den med gummisnoddar för att skona skivorna.
Hon lämnar över Sinatra-skivan till Ann-Jeanett Lindstrand som arbetar sin migrerare. Med vita handskar tar hon emot skivan och lägger den på en stenkakstvätt. Med en speciell rengöringsvätska torkar hon av skivan sedan "spelas" skivan baklänges samtidigt som smuts sugs upp genom stiftet. Efter det spelas skivan upp på en spelare samtidigt som den kopieras till en dator. Till sist bränns den på en cd.
- Vi tar inte bort bruset, säger Ann-Jeanett. Det ska vara som det är på skivan.

Nästa år kommer den 27 oktober att utropas som ljudarvets dag av Unesco. Men i Västervik ville man inte vänta så länge.
- Vi tycker inte att det finns någon anledning att vänta, säger Stina Ericsson, verksamhetsledare på Ljudmigreringscentrum. Ljudarvet är jätteviktigt och vi vill visa att vi är igång och att det händer saker.
Samtidigt som gamla ljud migreras och arkiveras på centrumet samlas nya in. Vid en mikrofon lämnar Bengt Göthe ett ljudavtryck till framtiden.
- Jag med min dialekt, vad ska jag säga?
Bengt berättar för framtiden om sin familj, sitt yrke och liv. När han är klar får han lyssna till sitt avtryck som är sparat för evigt.
- Gud, så läskigt! Det var jobbigt, man blir helt svettig i hela kroppen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om