Skolor och barnomsorg ska spara 33,5 miljoner kronor nästa år. Det väcker förstås frågor. Hur ska det gå till? Rektorerna på kommunens skolor ska i dagarna lämna in en konsekvensanalys till barn- och utbildningsförvaltningen. Analysen ska besvara två frågor;
Utifrån dagens bemanningssituation, hur mycket personalneddragningar krävs för att klara ett nollresultat 2012?
Vilka konsekvenser får det för verksamheten, utifrån lokala och centrala styrdokument?
Tanken med analysen är att förvaltningen inte ska ägna sig åt allmänt "tyckande" - utan ha konkreta svar på vad sparbetinget betyder för verksamheten. Kjell Fernandi, barn- och utbildningschef, är orolig.
- Vi har haft en uppåtgående spiral när det gäller elevernas resultat. Vi presterar bättre i dag än på många år. Jag oroar mig för att det här ekonomiuppdraget lägger sig som en blöt filt över verksamheterna.
Är det här den tuffaste besparingen du varit med om i förvaltningen?
- Ja. Alla kategorier.
Tjänstemännen har lagt fram flera förslag på hur man skulle kunna spara, och bland annat förespråkat att mindre skolor och förskolor på landsbygden läggs ner. Men flera ledande politiker ser hellre att pengarna tas någon annanstans.
Kjell Fernandi tror inte att det är någon hållbar lösning, och pekar bland annat på att lärartätheten då minskar ännu mer.
- Det är tragiskt för de stora skolenheterna, som redan i dag ligger på en låg lärartäthet.
VT har bett om att få ta del av rektorernas analyser, men nekats, eftersom de klassas som arbetsmaterial och ska analyseras djupare.