Alliansen eller de rödgröna?

Spurten inför riksdagsvalet 2010 har på allvar börjat. Blockbildningen har medfört att vi tills vidare har ett faktiskt tvåpartisystem i Sverige. Det kan medföra att vi får ett presidentliknande val med ledarna för de två största parterna , Mona Sahlin (S) Fredrik Reinfeldt (M), som statsministerkandidater där förtroendet avgör valutgången. Enligt opinionsundersökningarna har mer än hälften av väljarkåren mycket stort eller stort förtroende för Reinfeldt medan endast en dryg femtedel har motsvarande förtroende för Sahlin. Allianspartierna har hittills visat en god sammanhållning med endast mindre avvikelser medan den rödgröna oppositionen brottats med stora inre motsättningar.En rödgrön regering måste liksom alliansregeringen bygga på kompromisser. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan sannolikt vardera göra anspråk på 3 till 4 ministerposter och ledarna måste rimligen tilldelas mer betydelsefulla departement och får som sådana ett stort inflytande över sina respektive områden. Mona Sahlin gjorde sannolikt en politiskt riktig bedömning när hon inledningsvis uteslöt Vänsterpartiet från organiserat samarbete. Tunga fackföreningsföreträdare tvingade henne att snabbt ändra kursriktning vilket inte kan ha varit lätt då hon tillhör partiets högerflygel. Hon har velat inleda en nödvändig förnyelse av partiet och då särskilt skolpolitiken med större inriktning på betygsättning och kunskapskrav.Partiets i breda folklager impopulära skol- och utbildningspolitik var en bidragande orsak till valnederlaget 2006. Inget block kan vinna nästa val utan stöd från stora delar av medelklassen eller mellangrupperna som är den socialdemokratiska benämningen. Detta faktum gör att Lars Ohly och Vänsterpartiet sannolikt är ett av Alliansens bästa vallokomotiv och detta oavsett utgången av valet. En rödgrön regering kan dock inte bildas utan stöd från Vänsterpartiet.Förutom skol- och utbildningspolitiken är synen på skatterna en stötesten mellan S och V. Medan S motvilligt förklarat sig acceptera de båda första jobbavdragen vill V avskaffa dessa något som om de genomförs kan innebära politiskt självmord för de rödgröna. Miljöpartiet godtar avdragen och vill istället införa ökade miljöskatter bland annat genom att efter hand öka bensinpriset med 2 kronor.Årets förstamajtal gav en antydan om att V kan komma att ställa omfattande krav för att stödja S. Sahlin talade upprepade gånger om vännerna i Mp och V. Ohly däremot angrep S för bland annat den gamla pensionsuppgörelsen med de borgerliga något som för att bli hållbart bara kan ändras genom blocköverskridande överenskommelse.Klasskampsparoller är inte något som attraherar den stora gruppen mittenväljare. Normalt är det V som använder sig av denna retorik men LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin kunde i sitt tal inte underlåta att nämna att hon i egenskap av tidigare undersköterska tillhörde arbetarklassen. Vilken klass eller klasser tillhör då sjuksköterskorna, olika kategorier av lärare, ingenjörer, mindre och medelstora företagare med flera? Ett obestridligt faktum är att alla våra partier har en majoritet av löntagare. I motsats till LO är övriga löntagarorganisationer opolitiska och uppmanar inte sina medlemmar att stödja något visst parti. LO stöder av historiska skäl socialdemokratin men medan mer än 80 procent av LO-medlemmarna 1956 röstade socialdemokratiskt var andelen 2006 nere i 52 procent. Mellan 30 och 40 procent brukar rösta borgerligt och då särskilt medlemmar inom olika servicenäringar. En förklaring torde vara att många idag kommer från sociala miljöer med andra värderingar. Som jämförelse kan nämnas att danska LO skiljdes från partiet år 2003. Om Wanja Lundby-Wedins problem inom AMF-Pension hade drabbat ledande personer inom exempelvis TCO eller SACO hade det inte fått några politiska efterspel då dessa inte kunnat förknippas med något politiskt parti.I dagsläget tyder mycket på att vi kan få ett ganska jämnt valresultat mellan blocken nästa år. Mycket kan dock hända under det dryga år som återstår. Om det rödgröna blocket vinner är det tveksamt om allianssamarbetet består om de mindre partierna inte bättre kan hävda sin ställning mot den opinionsvinnande alliansbrodern moderaterna.

Alliansen eller de rödgröna?

Vi har i dag i praktiken ett tvåpartisystem i Sverige, i och med blockbildningarna. Det kan i sin tur leda till att valet 2010 blir allt mer presidentvalslikt. Det skriver Carl-Erik Bladh i debattartikeln nedan.