De fyra borgerliga partierna tar hjälp av finanskrisen för att förändra det svenska välfärdssystemet. Det "de gamla moderaterna" aldrig lyckades med, kan nu bli verklighet. Skatterna skall sänkas och avgifterna för medicin, sjukvård och andra offentliga välfärdstjänster skall bli dyrare. Blir du arbetslös eller sjuk skall du märka det i plånboken. "Arbetslinjen" kallar de "nya moderaterna" denna kalla och hårda politik. Regeringen sänker de statliga skatteintäkterna med 80 miljarder kronor. Den senaste sänkningen skedde från 1 jan i år - trots pågående finanskris och begynnande lågkonjunktur. När nu kommuner och landsting drabbas av stora minskningar av sina skatteintäkter, beroende på lågkonjunkturen, finns det ingen hjälp att få från alliansregeringen. De har redan försnillat de resurser man hade på helt onödiga skattesänkningar.Regeringen måste nu låna till driften av Sverige och har givetvis ingen lust att låna ytterligare för att hjälpa kommunerna. Därför leder nu borgerlighetens ideologiska skattesänkningar till ökad arbetslöshet och höjda kommunala skatter. Det hade räckt väldigt bra om regeringen använt hälften av sina skattesänkningar - cirka 40 miljarder kronor - för att stötta sina kommuner och landsting!Sänkta statliga skatter som endast riktas till de som har arbete - och i stället får vi höjda kommunala skatter, som får betalas av alla - även pensionärer, arbetslösa och sjuka. Borgerlig fördelningspolitik i sin prydno. Den moderatledda regeringen angriper den generella välfärdspolitiken. Man vill skapa ett lågskattesamhälle där människor tvingas betala mer ur egen plånbok. Klyftan mellan rika och fattiga ökar. Vi får ett kallt och hårt samhälle där det blir allt svårare att arbeta för jämlikhet och jämställdhet. Är det ett sådant samhälle vi vill ha?
Debatt
Lennart Beijer (V), tidigare riksdagsledamot, numera ombudsman och fritidspolitiker i Hultsfred.