Alla talar om Harald-effekten
Efter en ökning av väljarnas stöd med 19 procentenheter och en mer än fördubbling av antalet mandat i kommunfullmäktige riktas nu allt fler blickar mot Västerviks moderata kommunalråd Harald Hjalmarsson. Ett nytt begrepp är myntat: Harald-effekten.
Framgång. Rörd och jätteglad är orden Harald Hjalmarsson använder för att beskriva sina känslor kring valresultatet. ARKIVFOTO: ANDERS STEINER
Foto:
Tillsammans med Boden och Mariestad hamnar Västervik i toppen på listan över kommuner där moderaterna gjort störst framryckning. Och framgångarna - en ökning av väljarstödet i kommunvalet från 14,9 procent till 33,9 procent och från 10 mandat till 22 i kommunfullmäktige - har knappast undgått den moderata partiledningen i Stockholm.
På måndagsmorgonen ringde partiledaren och blivande statsministern Fredrik Reinfeldt upp sin partibroder i Västervik för att gratulera till framgångarna.
- Vi känner varandra sedan tidigare och han ville säga grattis till mig, säger Harald Hjalmarsson om telefonsamtalet.
Samtidigt är det en ödmjuk Harald Hjalmarsson som kommenterar valresultatet. "Rörd" och "jätteglad" är orden han använder om sina känslor kring framgångarna. Men någon Harald-effekt vill han inte tala om.
- Jag ser det här som ett betyg på vad vi i majoriteten gemensamt åstadkommit de senaste fyra åren. Nu ska vi fortsätta att jobba i den, säger han.
Men det finns tecken som tyder på att det är just Harald Hjalmarsson som spelat en avgörande roll i framgångarna för moderaterna i Västervik.
Väljarna i kommunen har i större utsträckning valt att rösta på moderaterna lokalt än till riksdagen - partiets stöd i Västervik är nästan 14 procentenheter lägre i valet till riksdagen än till kommunfullmäktige. Det tyder på att väljarna har större förtroende för Harald Hjalmarsson och hans partikamrater lokalt än för Fredrik Reinfeldt i partitoppen.
- Den här röstsplittringen blir allt vanligare bland väljare och det finns exempel på kommuner där människor i större utsträckning röstar på en lokal profil de känner förtroende för än på själva partiet. Det verkar som om vi ser den utvecklingen i Västervik, säger Magnus Blomgren, statsvetare på Umeå universitet.
Han har själv framförallt kunskap om kommuner uppe i Norrland, men säger att likheterna mellan Västervik och de kommuner han undersökt ser tydlig ut. En lokal politisk profil suger åt sig väljare och gör att väljarna röstar på ett parti lokalt och ett helt annat på riksnivå eller till landstinget.
- Det handlar framförallt om kommuner där det inte finns hårda ideologiska skiljelinjer, säger Magnus Blomgren och fortsätter:
- Vi kan se att den här utvecklingen med starka kommunalråd framförallt sker i kommuner som har eller har haft en negativ utveckling och därför behöver en stark ledare som kan ena befolkningen och driva utvecklingen framåt. Utifrån det jag hör om Västervik skulle jag säga att situationen är sådan där.
Samma resonemang för Magnus Blomgrens kollega Svante Ersson, också han statsvetare på Umeå universitet.
- De här effekterna kan vi se i mindre kommuner där det är viktigt att dra åt samma håll och det finns en person som väljarna upplever som en stark ledare.
Och utan att själv har hört Svante Erssons uttalande verkar det som om Harald Hjalmarsson håller med. Även kommunalrådet använder uttrycket "dra åt samma håll" när han diskuterar valresultatet.
- Drar man åt samma håll händer saker och där tror jag vår framgång ligger. Vi har diskuterat istället för att bråka. Det är mitt tips till andra kommuner, plus att ständigt vara ute och möta väljarna, säger Harald Hjalmarsson.
Så jobbar vi med nyheter