Föreningslivet
Faktum är att klubben inte bara är kommunens äldsta ännu aktiva förening utan även landets äldsta skytteklubb.
I år fyller föreningen aktningsvärda 160 år. Något som ska firas som sig bör framåt höstkanten.
Man kan ju inte låta bli att undra vad det hemliga receptet innehåller?
Svårt att svara på, tycker Birger Flink och Christer Pettersson.
Däremot har de inga problem med att förklara vari tjusningen med sporten ligger.
Det har med strävan efter precision att göra, enas de om.
– Det är ju en individuell sport där man inte är beroende av andra. En sport som kräver koncentration. Man strävar efter att bli bättre och tävlar hela tiden med sig själv.
Vi träffas i luftvapenhallen i korsningen Brunnsgatan/Kvarngatan.
Normalt sett är det aktiviteter här både på tisdagskvällar och torsdagskvällar. För veteraner liksom för barn och ungdomar från sju år och uppåt. Men dessa marsdagar är just ingenting som vanligt. På dörren sitter en skylt som informerar om att alla aktiviteter är avblåsta tills vidare på grund av corona-utvecklingen.
Någon övning kan vi alltså inte vara med på.
Men Birger och Christer berättar att ett 20-tal ungdomar normalt sett tränar med klubben i dag, killar som tjejer.
Majoriteten är dock fortfarande killar.
– Men tjejerna har många fördelar. De blir ofta skickliga. Och det har antagligen att göra med att de generellt sett är lite lugnare än killarna. Är man för ivrig och hetsig kan det ligga en i fatet när man ska skjuta, säger Christer Pettersson.
Även om föreningen existerat i 160 år har intresset för sporten pendlat en del genom åren.
– I dag är det svårt att få ungdomar att lämna hemmet med alla skärmar som lockar, menar Birger Flink.
För egen del är han så gott som uppvuxen med skyttet – ett intresse han ärvt av sin pappa, Sture Flink, som var föreningens ordförande under många år.
I dag har föreningen 120 medlemmar.
Hur började alltsammans då?
Enligt en artikel publicerad i VT 1985 tog historien om skyttegillet sin början under ett lördagssamkväm på Stadshotellet i Västervik hösten 1859, då bankkamreren Hjalmar Boman väckte förslaget att bilda ett jägargille i stan. Förslaget möttes med glada tillrop och det bestämdes att man redan dagen därpå skulle mötas vid Kattkulleberget för att öva målskjutning. När "dagen efter" kom dök endast en tapper trio upp. Men idén att bilda ett skyttegille var nu kläckt.