Äldreboende blev "sjukhem"
Vårdtyngden på Gertrudsgården har ökat kraftigt.
Irene Jennekvist och Yvonne Karlsson trivs med jobbet på Gertrudsgården. Foto: MARCUS ERIKSSOB
Foto:
- När Gertrudsgården byggdes 1959 var det ett ålderdomshem. De gamla som bodde här delade rum, berättar Karin Thellman, enhetschef på Gertrudsgården, för de boende som igår firade tioårsjubileet med en sommarfest med sång och musik vid Stadsparken.
Sedan starten har Gertrudsgården genomgått många förvandlingar.
I slutet av 1980-talet blev hemmet ett gruppboende för dementa. De boende delade toalett och hall men fick eget rum på tolv kvadratmeter.
1990 genomgick hemmet ytterligare en ansiktslyftning och 1992 öppnades servicehuset Gertrudsgården. Alla fick egna lägenheter, med eget kök och hall. Förutom större boyta minskade antalet platser från drygt 70 till 33.
För ett år sedangenomfördes ytterligare en förändring. Man återinförde gemensamma matsalar.
- Det tog för mycket tid för personalen att laga frukost i ett tiotal olika kök. Dessutom är det trevligare att äta med andra, sägerKarin Thellman och tillägger: Egentligen är vi tillbaka till 1959 års arbetssätt.
Att inte personalen hinner med att laga mat till alla som bor på Gertrudsgården beror framförallt på att vårdtyngden har ökat.
- Det ökade vårdbehovet gör att dagens kommunalaäldreboenden fungerar som sjukhem, menarKarin Thellman.
Hon framhåller också att arbetssättet har ändrats.
- Hemtjänsten gör ofantligt mycket idag.
Det är när hemtjänsten inte längre klarar av att vårdade äldre i hemmet som den gamla får komma till ett kommunalt äldreboende.
- Idag finns det inte några ålderdomshem, som det fanns förr. Nu är det de som är i störst behov av omvårdnad eller som är dementa som får flytta hit, säger Karin Thellman.
Gertrudsgården består idag av ett gruppboende med 13 platser för dementa och ett serviceboende med plats för 20 personer med stort vårdbehov.
Så jobbar vi med nyheter