Vissa mediciner ger allvarliga bieffekter och har inte blivit testade på äldre. För en äldre person kan bieffekter som yrsel och trötthet vara direkt livshotande, fallskador är vanliga och konsekvenserna av ett fall kan vara livshotande. Det kan också blandningen av olika mediciner bli, vissa förstärker varandra och andra tar ut varandras effekter hävdar Jan Forsberg.
I dagarna gör Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och PRO gemensam sak för att uppmärksamma de problem som finns med äldres medicinering. Jan Forsberg berättar att situationen är allvarlig. Trots att Socialstyrelsen gått ut med en lista över mediciner som anses olämpliga är över 30 procent av alla mediciner som hämtas ut till de äldre med på listan. Många är ångestdämpande, antidepressiva och olika sorters sömnmedel, mediciner som Jan Forsberg menar inte skulle behövas om man hade mer personal på särskilda boenden och inom vården.
- Det började tidigt på 90-tal när kommunerna tog över ansvaret från Landstinget. Boendet blev ofta bättre men den medicinska kompetensen minskade. Idag ersätter medicinerna omvårdnaden och det är allvarligt.
Jan berättar att många äldre lider av depression och ångest men menar att medicinerna ofta är till för att pacificera äldre som egentligen inte behöver dem. Man har inte tid att ägna dem den omtanke som behövs.
Jan menar också att problemet är nationellt och vanligare i större städer, i Västervik sköts det hela bra och han anser att sjukvården här är välorganiserad. Små städer har det lättare eftersom det inte rör sig om så många människor att hålla reda på.
Vad skulle hjälpa situationen tror du?
- Jag tycker det är önskvärt att en pharmaceut, som är expert på området, rådfrågas när det ska skriva ut nya mediciner till en äldre person. Det är också viktigt att en och samma läkare behandlar en patient, annars kan misstag lätt hända.
- Utförliga och årliga kontroller där man tittar på medicineringen behövs också. Det är också viktigt att anhöriga engagera sig och tar en aktiv del i de här frågorna.