Åk rätt i hissen!
Dödsolyckor kan ske i gamla hissar. Fotocell är en bra säkerhet.
- Vi tror att det finns ungefär 50000 sådana hissar i bostads- och kontorsfastigheter. Vi är måna om att de används till vad de är avsedda för, Catarina Edgar, pressekreterare på Arbetsmiljöverket.
Denna äldre typ av personhiss är alltså enbart avsedd för persontransporter och så länge som den enbart används till det är den inte farlig. Efter den tragiska dödsolyckan har Västerås stad fattat beslut om att se över alla kommunala hissar.
På senare år har fyra människor i Sverige mött döden på det här viset under arbetstid. Efter den senaste olyckan finns det nu anledning att ta upp frågan igen, tycker Arbetsmiljöverket.
- Vi vill göra miljödepartementet uppmärksamma på det här. Vi har haft samtal flera gånger per år sedan 1996. Vi har gjort vår mening klar under de här sju åren.
Göran Markström, byggnadsinspektör på miljö- och byggnadsnämnden känner inte till några incidenter i Västervik.
- Vi får in protokoll om det är någon allvarlig brist som besiktningsmannen konstaterat.
Alla hissar ska besiktigas varje år, men inga sådana brister har kommit till Göran Markströms kännedom.
Per-Arne Sääv är vd för Nordisk hiss som levererat och servar en stor del av hissarna i Västerviks kommun. Han säger att hissar generellt är säkra eftersom fastighetsägarna sköter sig och hissarna besiktigas som de ska (15 procent av Sveriges hissar besiktigas inte, men han har aldrig stött på en obesiktigad hiss).
- Jag tycker att det är att göra en höna av en fjäder, så många olyckor är det inte. Det är hundra gånger farligare att åka bil än att åka hiss.
Det är fastighetsägarens ansvar att hissarna besiktigas varje år av ett auktoriserat hisserviceföretag. Service ska ske enligt leverantörens föreskrifter, det innebär att om leverantören säger att hissen bör servas fyra gånger om året så ska det vara så. Görs inte tillräcklig service blir det anmärkning på besiktningen. Det är också fastighetsägarens ansvar om det sker en olycka.
Olyckan i Västerås säger Per-Arne Sääv är en klassisk hissolycka.
- En vanlig fotocell hade avhjälpt det här då hade det inte hänt.
Generellt är alla hissar som inte har korgdörr farliga. Dessa hissar har öppet mot hisschaktet mot ett håll.
- Det man pratar om nu är att man ska ha innerdörrar i hissarna. Det ligger ett lagförslag på miljödepartementet om att det ska finnas skydd i alla hissar som saknar innerdörrar. Men det har väl inte så hög prioritet så vi är lite frustrerade i branschen. Det är likadant med hisstelefon, det tycker vi är viktigt och att man har nödbelysning. Det försöker vi se till att det finns.
Boverket är tillsynsmyndighet och har tagit fram de rekommendationer som nu ligger och väntar på behandling på miljödepartementet. Innan det finns klara direktiv är det svårt för hissleverantörerna att bygga om alla gamla hissar. En fotocell som känner av om hisspassageraren kommer för nära dörren förhindrar många olyckor, liksom klämskydd vid tröskeln, men om det kommande direktivet föreskriver innerdörrar blir det ett onödig kostnad att satsa på andra säkerhetsanordningar.
Den viktigaste säkerhetsutrustningen i en hiss tycker Per-Arne Sääv är fotocell, nödbelysning och nödtelefon. Det är sådan utrustning som Nordisk hiss installerar i de hissar de moderniserar, men inte alla fastighetsägare är så pigga på att lägga ut pengar.
- Hissarna är det aldrig kul att kosta på för där kan du inte ta ut högra hyra.
Fotnot: En koll i Arbetsmiljöinspektionens diarium i Växjö avslöjar inga incidenter eller allvarliga olyckor i hissar i Kalmar län under 2003 coh 2004.
Så jobbar vi med nyheter