Afghanska mattor ändrade betydelse efter föreläsning

Det som för publiken var "bara" mattor vid föredragets början var föremål med olika funktioner fyllda av symboler med olika betydelse vid föredragets slut.
Jan-Inge Bengtsson, till vardags folkhögskolerektor, arbetade under tre år på Svenska Afghanistankommitténs kontor i gränsstaden Peshawar i nordvästra Pakistan. Där lärde han känna afghanska mattförsäljare och sög i sig all deras kunskap. En försvarlig samling mattor tog han med sig hem till Sverige.
Han berättade om vilka folkslag i Afghanistan som väver mattor, hur det går till och till vilka syften mattorna används. Det kan vara som skydd över en träsadel, till saltsäck, som "dörr" i en jurta, bönematta, matta som används vid måltider på marken, sovmatta eller en prydnad för hemmet.
Genom att lägga märke till små detaljer är det möjligt att skilja från en matta avsedd för vardagsbruk och en "fabricerad" matta där mönstret ritats före vävningen.
- En afghansk matta har sin stora betydelse i helheten, berättade Jan-Inge Bengtsson. Detaljerna är underordnade och eftersom islam påpekar att bara gud är ofelbar så väver ofta afghanska kvinnor, det är uteslutande kvinnor som väver, in fel i mönstren. Ett sätt att tala om att de inte på något vis tävlar med den allsmäktige.
Jan-Inge Bengtsson kunde också berätta om de olika symbolernas betydelse och gav en god bild av mattornas enorma betydelse i, främst, nomadkulturer.
Mattorna var inte längre bara mattor efter två timmars intressant föreläsning av Jan-Inge Bengtsson.

Afghanska mattor ändrade betydelse efter föreläsning

Hela aulan på Gamleby folkhögskola var täckt av äkta mattor i går när Jan-Inge Bengtsson, tidigare ordförande i Svenska Afghanistankommittén, höll ett initierat föredrag om afghansk mattkonst.