Abborre odlas i Gudingen

Sedan ett par år tillbaka pågår försöksodling med abborre i Tjust och Östergötland. Odlingen sker i slutna system som inte lämnar några utsläpp.

Gunilla och Magnus Wasteson väger en abboorre. Den har ökat från sju till 56 gram på en säsong.

Gunilla och Magnus Wasteson väger en abboorre. Den har ökat från sju till 56 gram på en säsong.

Foto: Brandin Hans

Västervik2009-09-07 11:59
Långt upp där Gudingen börjar övergå i Bjursunds ström finns Långö och där ligger enda försöksodlingen i Tjust. Det är makarna Magnus och Gunilla Wasteson som driver odlingen. - Odlingen sker i slutna behållare som ligger i sjön. För att fisken ska få tillräckligt att andas så syresätts vattnet med pumpar. Avföring och foder som inte fiskarna hittar samlas på botten av behållarna och sugs ut. Slammet är ett utmärkt gödningsmedel och kan även rötas till biogas, berättar Magnus Wasteson. Vattnet pumpas cirkulerar och endast en liten mängd går ut i vattnet. Anläggningen är inte helt utbyggd ännu. När allt är klart ska vattnet passera reningsbassänger med musslor och alger som ska ta till sig de näringsämnen som inte sjunker till botten. Vattnet i anläggningen ska också värmas upp med flytande solpaneler - varje grad som temperaturen kan höjas betyder mycket för fiskens aptit och tillväxt. - Vi köper in yngel från projektledningen. Skärgårdsborna har bildat bolaget Stannafisk AB som utgör en partner till projektledaren Kungliga Tekniska högskolan, säger Magnus Wasteson. Ynglen väger runt sju gram när de sätts ut i första kassen och på en säsong ökar de med 50 gram, (sedan ökar tillväxtens hastighet). Men de växer olika så det gäller att hålla isär storlekarna för abborrar är riktiga rovdjur som gärna äter upp en släkting. Slaktvikten ligger på cirka 400 gram och till hösten finns cirka 1,5 ton abborre, den första skörden på Långö. Målet är att komma upp i tio ton per år när projekttiden är ute om två år. Men i det långa loppet är det mellan 15 och 20 ton per odling som gäller. Med det omfånget skulle det gå att föda upp yngel, förädla och sälja abborren på ett effektivt och lönsamt sätt. Projektet syftar till att skapa 15 till 20 fasta arbetstillfällen i skärgården. - Planen är att slakta och förädla fisken lokalt, vi har inlett diskussioner med Kårö rökeri i Loftahammar som har den anläggning som behövs och kanaler för att sälja fisken lokalt. Slakten kommer att ske i omgångar för att restaurangerna ska kunna servera färsk abborrfilé. När produktionen ökar kommer vi säkert att sälja till Stockholm också, men det får nog betraktas som lokalt i de här sammanhangen också. Fodret kommer från en dansk leverantör och består av fisk till 70 procent och resten vegetabilier.Försöket pågår på sex olika platser, förutom på Långö även i Gryt och Sankt Anna, för att studera hur tekniken fungerar under olika förhållanden. Den totala budgeten för projektet är 34 miljoner, pengar som kommer från EU, regionförbunden och Sparbanksstiftelsen. - Efter halva projekttiden känner vi att det kommer att var fullt möjligt att nå målsättningen som är att med ekonomi odla abborre utan att förorena vattnet, säger Magnus Wasteson, Långö.
Utsläpp
En traditionell odling med öppna kassar släpper ut cirka fem kilo fosfor per producerad ton fisk. En människa ger ifrån sig cirka ett ton per år, ett ton som till största delen förhoppningsvis fastnar i avloppsrening. I Norge odlas en miljon ton fisk per år, utsläppen motsvarar alltså fosfor från orenade utsläpp från fem miljoner människor per år. Abborrodlingen på ostkusten ska inte ge några utsläpp när all teknik är intrimmad. Källa: KTH
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om