Exempel på gamla vattenledningar som grävts upp i Västervik. De är söndervittrade på flera ställen, men Viking Petersson berättar att det finns de som ser betydligt värre ut när de tas upp.
Ja inte för evigt i alla fall. Det konstaterar Viking Petersson, som är verksamhetschef för distribution på Västervik miljö och energi, VME. Han har bland annat ansvar för att se till att vatten- och avloppsledningar fungerar. Något som inte alltid är helt lätt, när en del av vattenledningarna är så gamla som från 1920-30-talet.
På Östra Ekdalsgatan i Västervik pågick under hösten arbetet med att förnya ledningarna för både vatten och avlopp. De gamla betongrören ersätts med plaströr, och gänget som jobbar på plats just den dagen när vi hälsar på berättar att de gamla ledningarna ofta är i riktigt dåligt skick.
– Vissa smulas sönder när de kommer upp i dagsljus, säger Joakim Fahlström, rörnätstekniker på VME.
Sammanlagt finns det ungefär 489 kilometer vattenledningar och 707 kilometer avloppsledningar i kommunen. Viking berättar att det just nu finns omkring 88 kilometer ledningar som har passerat sin teoretiska livslängd och 26 kilometer ledningar som har en teoretisk livslängd på max fyra år till.
– Vi gör väldigt många akutlagningar.
– Men det inte bara ålder som påverkar om en ledning ska bytas ut. Runtomkringliggande förhållanden som jordart, rötter, rörelser i marken, tung trafik, med mera påverkar också. Ibland byter vi också ut ledningar med kapacitetsbrist trots att de fungerar i övrigt.
Kapacitetsbrist innebär alltså att de gamla ledningarna är för små för att kunna leda den mängd vatten som behövs för att räcka till alla, när vi blir allt fler.
Från början av 2021 och fram tills i dag har VME bytt omkring 4 900 meter vattenledningar och 12 200 meter avloppsledningar.
– När vi har en ledning som är tillräckligt bra kan vi relina. Det är lite som en strumpa som man skickar in, ett flexibelt foder, säger Viking.
Då behöver de heller inte gräva upp hela gatan, utan det räcker med att gräva ett hål i varje ände.
En annan metod som används är rörspräckning. Då läggs en ny ledning inuti den gamla och samtidigt spräcks den gamla ledningen sönder. Det gör också att man slipper gräva.
Men i många fall behöver de gamla ledningarna ersättas helt och hållet, och då har man inget annat val än att gräva. En anledning är att när man nu lägger nya ledningar så skiljs avloppsvattnet från dagvattnet. Dagvatten är det som rinner ner i brunnar när det regnar och eftersom det blir allt vanligare med stora skyfall orsakar det problem både i ledningarna och på reningsverken.
Den här mojängen är till för att laga en akut vattenläcka. Den sätts omkring röret som läcker, och skruvas åt.
På Östra Ekdalsgatan har arbetet flutit på bra, berättar arbetslaget på plats. Men det är mycket som spelar in.
Vatten- och avloppsledningarna finns längst ner, och de måste ta sig igenom både elledningar, fjärrvärme och fiber. Ibland kan de stöta på en gammal mur, och ibland är själva marken stenhård.
– Har man otur så blir det handskottning, säger Kristoffer Brånäng.
Vad kostar det att byta ledningar då? Viking får svara.
– Projektet på Östra Ekdalsgatan, på en sträcka av cirka 270 meter, fördelat på två tillfällen ligger prislappen på omkring 3,5 miljoner kronor.
Men kostnaden kan variera från område till område, beroende på förutsättningarna just där.
Att fulspola orsakar stora och kostsamma problem i avloppet. Det här trasslet består troligtvis av våtservetter som spolats ner.
Något annat som kan ställa till det i avloppsledningarna är fulspolningar. Det är att spola ner något som inte hör hemma i avloppet. Det enda som får spolas är kiss, bajs och toapapper.
Joakim Nyman är tekniker på VME och har den här dagen ansvaret för reningsverk och pumpar i Gamleby och andra delar av norra kommundelen. Han berättar att fulspolning orsakar stora problem, och blir väldigt kostsamt.
– Just nu har vi problem vid pumparna i ett bostadsområde precis intill Gamleby centrum. Där får vi gå in någon gång i veckan och rensa.
En av pumparna har dessutom gått sönder och fått bytas ut. Och boven i dramat? Troligtvis våtservetter. Det är lite svårt att identifiera exakt vad det är, när pumpen rensas, eftersom det mest ser ut som en klump smutsiga trasor.
Nyman berättar att de försökt att informera boende i området, men att det inte har fått effekt.
– Ibland handlar det om okunskap, ibland struntar folk i det, säger han.
I de flesta fall tror han att det ändå handlar om okunskap.
– Det står på en del paket av till exempel våtservetter att de går att spola ner. Men våtservetter ska inte spolas ner eftersom det skapar problem i våra pumpstationer när de hamnar där.
De fortsätter med sina informationsinsatser. Men varje nytt stopp innebär en ny kostnad, för hela VA-kollektivet.
När kommunens vattenmätare bytts ut till digitala har många dåliga kranar upptäckts. Det här är en av de som bytts ut. När vattnet in till fastigheten skulle stängas av för konsolbytet visade det sig att kranen inte längre fungerade.
Under tiden som arbetet med vattenledningar pågår kopplas vattnet om via slangar.
Rörnätsteknikern Peter Johansson visar ett av sina arbetsverktyg. Ibland fungerar inte automatiken och då kan han behöva använda sig av muskelkraft för att stänga vattenkranar i rörledningarna. På bilden syns också Viking Petersson.