85 kvinnor opereras varje år i Västervik mot bröstcancer
På Västerviks sjukhus behandlas varje år 85 kvinnor för bröstcancer och det är ett stort team som tar hand om dem. Med ny teknik och framsteg inom forskningen har dagens patienter större chans att överleva cancern och med mindre men. VT har följt med på en bröstcanceroperation.
Foto:
Innan operationen påbörjas krävs en rad förberedelser. Först får patienten en radioaktiv injektion. Radioaktiviteten går till portvaktskörteln, den av lymfkörtlarna i armhålan som cancern ifall den spridit sig når först. På en datorskärm som är kopplad till en geigermätare, ser Tejler var portvaktskörteln sitter. Den avger ett glödande ljus mot resten av kroppen som är mörk.
Patienten rullas sedan vidare till en operationssal där hon sövs ner av en narkosläkare. När hon somnat injicerar Tejler ett blått medel under huden på bröstet. Detta letar sig fram till portvaktskörteln och hjälper kirurgen att hitta rätt körtel. I armhålan finns mellan 40 och 60 körtlar så det gäller för kirurgen att ta rätt för att göra så lite skada som möjligt.
Operationen påbörjas när färgen verkat en stund. Först gör Tejler ett litet snitt i armhålan på patienten för att hitta portvaktskörteln. Samtidigt som han gör en nyckelhålsstor öppning i vävnaden använder han en detektor som letar efter radioaktiviteten som sprutades in tidigare. Efter en liten stunds sökande hittar Tejler körteln som ser ut som ett litet blåbär.
Att ta bort portvaktskörteln är en relativt ny kirurgi, förr togs ungefär hälften av lymfkörtlarna bort, vilket naturligtvis var mycket smärtsamt för kvinnorna och gav bestående problem i arm och axelpartiet.
- Att bara behöva ta bort portvaktskörteln och någon enstaka lymfkörtel är en otrolig vinning, säger Tejler.
Sju av tio kvinnor har en frisk portvaktskörtel och då behöver man inte ta bort några fler lymfkörtlar.
När Tejler opererat bort portvaktskörteln skickas den omdelbart till sjukhusets laboratorium för analys. Där tar tre biomedicinska analytiker hand om den. Först snabbfryser de körteln i kolsyresnö som håller en temperatur på minus 70 grader. Sedan snittas den i mycket tunna skivor (0,006 millimeter) i en speciell skärmaskin, för att till sist färgas. Skivorna läggs sedan på objektglas för att man ska kunna titta på dem i mikroskop.
I det här läget kopplas en patolog, en specialist på sjukdomsorsaker och celler, från sjukhuset Kalmar in i operationen. Via videotelefon och internetuppkoppling arbetar han tillsammans med Ingegerd Andersson på laboratoriet. Från Kalmar fjärrstyr patologen Sten Torstensson mikroskopet på laboratoriet och kan bedöma om portvaktskörteln innehåller cancerceller. Han tittar efter områden i körteln som avviker. Ett område ser ljusare ut än resten och Ingegerd Andersson byter objektiv på mikroskopet på för att kunna titta närmare med 200 gångers förstoring på snittet.
Det innehåller inga cancerceller, det är bara makrofager, celler som äter upp skräp, och sten Torstensson ringer till Tejler i operationssalen och meddelar att han inte behöver operera bort fler lymfkörtlar. Om det hade funnits dottersvulster i portvaktskörteln hade en tredjedel av lymfkörtlarna opererats bort.
Under tiden patologen har tittar på portvaktskörtel opererar Tejler bort cancertumören.
- Det är den enkla biten. säger Tejler.
Tumören sitter på undersidan av bröstet och är cirka 20 millimeter stor. Med ett snitt från bröstvårtan och neråt öppnas bröstet och tumörer tas bort. Den läggs sedan i formalin och skickas till patologen i Kalmar. Om två veckor får Tejler och patienten veta vilken svårighetsgrad det är på Redan nästa dag kan patienten lämna sjukhuset.
Bröstcancer, ca´ncer ma´mmae
Bröstet består av körtelvävnad, omslutet av bindvävnad och fett. Körtlarna är uppbyggda av en inre del som kan producera mjölk, och från den går det ut körtelgångar som slutar i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i den inre delen.
Tumören har en förmåga att ge dottersvulster (metastaser), i första hand till lymfkörtlarna i armhålan, senare till andra vävnader.
Behandlingen av bröstcancer är kirurgisk, den delen av bröstet med tumören opereras bort, ofta i kombination med strålbehandling. Vid avancerad sjukdom kan dessutom cellgifter (cytostatika) användas.
Bröstcancer är i alla i-länder den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och står för cirka 30 procent av cancerfallen hos dem. En kvinna av tio drabbas av bröstcancer under sin livstid.
6 000-7 000 nya fall upptäcks årligen i Sverige. Det årliga antalet dödsfall i sjukdomen är cirka 1 500, vilket är en minskning från 1960 då 47 procent dog.
Kända orsaker till bröstcancer är gener, hormoner, livsstil och miljö. Omkring två tredjedelar av dem som drabbas är över 60 år. Även män drabbas, men det är mycket ovanligt.
Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation har rätt att få en bröstprotes eller genomgå en bröstrekonstruktion.
Källa: Nationalencyklopedin och netdoctor.se
Tumören har en förmåga att ge dottersvulster (metastaser), i första hand till lymfkörtlarna i armhålan, senare till andra vävnader.
Behandlingen av bröstcancer är kirurgisk, den delen av bröstet med tumören opereras bort, ofta i kombination med strålbehandling. Vid avancerad sjukdom kan dessutom cellgifter (cytostatika) användas.
Bröstcancer är i alla i-länder den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och står för cirka 30 procent av cancerfallen hos dem. En kvinna av tio drabbas av bröstcancer under sin livstid.
6 000-7 000 nya fall upptäcks årligen i Sverige. Det årliga antalet dödsfall i sjukdomen är cirka 1 500, vilket är en minskning från 1960 då 47 procent dog.
Kända orsaker till bröstcancer är gener, hormoner, livsstil och miljö. Omkring två tredjedelar av dem som drabbas är över 60 år. Även män drabbas, men det är mycket ovanligt.
Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation har rätt att få en bröstprotes eller genomgå en bröstrekonstruktion.
Källa: Nationalencyklopedin och netdoctor.se
Så jobbar vi med nyheter